Mannen har mött mig vid bussen. Vi har gått genom soliga vår-Malmö hem till honom. Under promenader har han varit tvungen att ringa massa jobbsamtal och jag har mest gått och varit förundrad över staden jag hamnat i. Det är andra gången vi ses och jag vet inte riktigt vad som händer. Allt är nytt och välbekant och pirrigt och lugnt. Vi tar oss upp till fjärde våningen. Han låser upp. Jag går in i hallen.
Och så kommer det. Den där tanken och känslan och vissheten. En total överraskning.
Hemma.
Det dröjde flera månader, långt efter jag faktiskt flyttade in, som jag berättade för Mannen om det första reaktionen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar