Jag stammar när jag skriver

Jag pluggar ju nu igen. På distans som vanligt. De här sista stackars gymnasiekurserna jag behöver för ett fullständigt betyg. Strax är jag klar med Engelska C. När man pluggar på distans, vilket ämne det än är, så skriver man himla mycket. Ord ord ord. Tycka och diskutera och veta och herregud vad trött jag blir på mig själv. För ska en diskussion (med mig själv) bli bra så måste jag faktiskt bestämma mig för en åsikt. Det går inte an att vara inkluderande och förstående och accepterande. Oftast går det bra. Det flyter liksom. Men ibland känns det som att jag dels upprepar mig hela tiden. Och dels som att jag krystar ut varenda mening. Så håller det på tills allt saknar mening.

Så nu vet ni vad jag sitter inne och gör när det är 30 grader varmt och sol ute.

Do:s and don't:s

Ett allmänt bloggskrivartips är att skriva sitt eget inlägg först innan du läser andras bloggar. Detta för att inte tappa din idé eller bli oinspirerad. Oftast tycker jag att det stämmer; men inte alltid. Ikväll var det faktiskt så att det var först efter jag läst 20 bloggar eller så som jag blev sugen själv.

Ett annat är att man ska ha massa bilder. En blogg utan bilder är en tråkig blogg. Jag vet inte om det bara är jag, men jag kan snarare bli störd av bloggar med för mycket bilder. Jag gillar text. Å andra sidan tar jag hellre en blogg med ganska mycket bilder i förhållande till text än en blogg med bara väldigt mycket, oftast pretentiösa, texter. En bra balans mellan detta tycker jag att t.ex Alexandra har. Hon har även en skön balans mellan vardagstexter och lite djupare samhällsbegrundande.

Sen är ju det här med språket mycket viktigt. Jag gillar grammatik, men jag är ingen språkpolis. Jag har inget emot att man skriver i talspråk eller missar på vissa regler. Jag stör mig allra mest på när märkliga, 'svåra' ord används när jag med säkerthet vet att det finns betydligt vettigare formuleringar. Det känns som personen i fråga bara försöker stila.

Sen ska man länka mycket. Jag vill länka mycket, men är oftast alldeles för lat. Det behöver bli bättring på den fronten. För jag hade ju inte hittat mina älsklingsbloggar om inte någon annan länkat till dem. Så nu tänkte jag ta på mig en blogglänkaruppgift. Vad är vettigt? Minst en länk per tre inlägg? Jo. Om vi börjar där och ser vart det leder.

Svengelska

Har börjat lägga märke till att jag ofta andvänder engelskans ordföljd även fast jag pratar eller skriver på svenska. Så om ni tycker att min grammatik och/eller stavning är väldigt off så är det för att jag blandar ihop språken. Försöker i möjligaste mån skriva bara svenska ord, men när jag pratar blandar jag hej vilt, särskilt om jag pratar om yoga eller andlig utveckling.
Men, jag försöker bli bättre på det också.

Det där med stavning

För ett par år sedan var jag en hejare på att stava, en hejare på språk överhuvudtaget. Ströläste grammatikböcker och gick en konversationskurs i franska för att jag tyckte det var roligt. Jag kunde stava nästan vad som helst på både svenska, engelska och franska. I sömnen.

Nu är allt borta. Jag tvekar inför de enklaste ord, tittar på dem och undrar -Ska det verkligen se ut sådär? Det ser konstigt ut. Provar annan stavning. Ser fortfarande konstigt ut. Ger upp.

Nägon som har en förklaring på vad som hände?

Update: Jag tror jag vet vad som hände. Jag tror hasch hände. Men jag kan ju glädja mig själv att jag inte rökt på över ett år, och inte har några planer på att göra det heller.