Gissa fem gånger hur min kropp känns idag

Det här lärde jag mig i lördags. Detta efter en timmes hatha yoga. Och kvällen avslutades med tre timmars intensiv dans.

Den tibetanska yogan var fantastisk, om ni får möjlighet att testa, gör det! Var också beredd på eventuell träningsvärk deluxe.

Det Nya Livet III

Att leva vegetariskt hela januari gick över förväntat bra. Vi brukade äta bara vegetariskt men det senaste året har det bara blivit mer och mer kött. Alldeles i slutet av månaden fick Mannen dock nys om stenåldersdieten. Det innebär att vi i princip bara äter kött. Och vet ni, jag trodde jag skulle känna av kontrasten mer. Men än så länge verkar det inte spela så stor roll för mitt välbefinnande om jag äter kött eller inte.

Har fortfarande inte heller fått något abnormt godissug och det kommer kännas väldigt lyxigt den dagen jag faktiskt bakar en kaka eller köper en chokladbit. Precis som det ska kännas. Men jag kan inte ens börja beskriva hur skönt det är att vi gör det här tillsammans som ett gemensamt projekt. Det vi behöver komma tillrätta med är hur vi ska förhålla oss till träning, och hur vi kan stötta varandra gällande det.

Det Nya Livet II

Som jag redan nämnt passade universum på att ge mig en hund till låns under den jobbigaste promenadperioden (januari-mars). Så nu måste jag gå ut flera gånger om dagen trots snöstorm, halka eller lathet.

Dessutom har jag lånat till mig en stegräknare. Det är himla fiffigt för det blir så mätbart om och att jag rört på mig. En vanlig städdag i huset kan generera 2000 steg. En sväng på stan 5000. Och tack och lov känns det inte lika jobbigt att gå, som det gjorde för ett år sedan ungefär. Då var det suck och pust och stön. Nu är det okej. Snart är det skönt.

Snart är den kött- och godisfria månaden slut. Det har gått så fort! Mest ser jag fram emot att få baka saker och därför bjuda in folk på fika. Regel: du får bara baka om du bjuder. Då finns det ingen risk att jag sitter själv och smaskar i mig alla muffins.

Vikten av att göra sitt bästa

När jag gick i skolan var jag aldrig den mest populära. Stundtals ganska retad och i perioder var just det väldigt jobbigt. Men under hela mitt liv har jag haft minst en bra vän och jag har liksom nöjt mig med det. Större delen av tiden och lektionerna kunde glidas igenom utan allt för mycket socialt samspel.

Så var det då idrotten. Där det skulle tävlas, väljas in i lag och testa nya saker. Inte min favoritgrej direkt. Särskilt inte som de fysiska talanger jag har innefattar att vara bra på att simma, har grym koordination och vara vig inte var saker som prioriterades. Så jag valdes ju inte först om vi säger så.

Men faktum är att jag valdes inte heller sist. Anledningen till det slog mig idag; jag valdes för att jag alltid gjorde mitt allra bästa. Jag sprang så fort jag kunde och sa aldrig nej till att springa 60 meter mot någon. Jag valde att vara back och hejade på alla andra. Jag blev en jävel på räck trots blåsor i händerna. Och när jag var helt slut efter femte varvet i stafett-hinderbanan - gjorde jag ett varv till.

Idag är jag lite mer försiktig när det gäller träning, men jag gör ändå mitt allra allra bästa. Jag hoppas att det gäller i andra sammanhang också. Den energin smittar andra. Och om jag faktiskt gör mitt yttersta och ändå inte lyckas så tycks människor omkring vara mer benägna att hjälpa än om jag inte ens försöker. Och mer benägna att uppmuntra. Och bjuda in. För det var mig och ingen annan killarna bad vara med på rasterna när de skulle spela fotboll eller något annat. Och det ligger fortfarande som varm bomull runt hjärtat.

Plötsligt händer det

06.10 var jag för första gången på jag vet inte hur länge på väg ut på morgonpromenad. Målet är väl att jag ska jogga sträckan, men ett steg i taget.

Det kan vara så att vi har en ny vana här. Fråga om en månad.

Gymping

Igår var jag på gympa. Det var inte så jobbigt som jag förväntat mig - men å andra sidan var jag duktig och körde inte stenhårt. Dock föväntade jag mig träningsvärk i låren men än så länge känns det inte något alls. Inte världens bästa pass, men o så skönt att röra på mig.

Kanske ska trotsa alla regler och gå på ett pass till ikväll?

(Blev uppriktigt ledsen när jag skulle ta på mig träningskläder och upptäcker att allt sitter väldigt tajt, inklusive min träningsbh. Det fick jag inte ens på mig. Hej gigantiska bröst!)

En annan variant

Eftersom det är uppskattningsvis tre mil till närmsta gym så kör jag en annan stil.
Träningsvideos.

Just nu kör jag pilates.

Vill dock hitta en video med zumba, det verkar ju vara nya grejen.


Ps. Det är det jag saknar mest med att inte bo i stan. Att inte ha gymmet på promenadavstånd där jag kunde vältra mig i olika pass, förutom själva gym-delen.

Disiplin och motivation och sånt

När jag ger mig den på saker är jag ganska bra på det.

Nu har jag gett mig den på att bli stark igen. Så därför har jag idag tränat pilates till en klämkäck video istället för att titta på film och äta choklad.

När våren kommer ska jag ge mig den på att börja springa igen. Fast springa är nog att överdriva. Jogga? Röra på mig.

Här hemma har vi diskuterat det här med träning en del. Mannen har gått upp massor, och han förstår inte riktigt hur man tränar 'själv'. Jag försöker förklara, ge lite tips, men i slutändan handlar det ju faktiskt om att göra det. Och för att faktiskt göra det så behöver man ha en stor dos motivation, ett par kilo lust och några nypor disiplin. Hur man skaffar det? Ingen aning. Hos mig är det bara där helt plötsligt.

Tips mottages tacksamt.