måndag 8 november 2010

Det går långsamt, men det går

Idag var vi på kontroll hos barnmorskan, på tiden som vi bokade in för två veckor sedan trots att vi satt och sa att det inte skulle behövas. För vi det här laget skulle vi ju redan fått vår bebis...

...men jag har ju gått som jag har gjort i mer än en vecka med sammandragningar och 'menvärk', och slemproppen som har lossnat, så det var skönt att få komma dit. Hon undersökte och faktum är att jag har öppnat mig ca 3 cm! Så gjorde hon en hinnsvepning på mig. Det gjorde så ont att jag nästan kräktes.

Nu är vi återigen på banan, peppade och redo. Sammandragningarna avlöser varandra och förhoppningsvis så går det inte tillbaka nu utan att bebis faktiskt kommer ut inom ett par dygn. *håller alla tummar*

måndag 1 november 2010

Tjockismagen

Idag hamnade jag i en situation som både Alexandra,Katta ochMercyfuck skrivit om. Gravid, eller bara lite rund om magen?

Vi fick oväntat besök av en av Mannens äldsta vänner, med fru och barn och mor med. Jag har bara träffat dem en gång innan. De kommenterar ju såklart min gigantiska mage, och frågar om det är säkert att den bara är en? (Gissa om jag hört det många gånger...) Och sen undrar de om jag inte vet att hans fru är gravid?
Nej, säger jag, och svarar just med det, att man vill ju inte fråga när hon är sådär 17-veckors rund. Det kan ju bara vara en vanlig rundhet.

Jag har aldrig fått frågan innan jag blev gravid om jag var det, men sedan jag blev det så har folk (särskilt män, av någon anledning) tagit sig väldigt stora friheter att kommentera hur stor den är. Ehm, tack? Är du expert på gravidmagar?
Och jag har varit så stolt över min mage, och har inte riktigt förstått huruvida jag egentligen borde skämmas över dess (helt normala) storlek?
...sen är jag ju inte alltid så bevandrad när det gäller sociala koder, så jag vet heller aldrig vad jag ska svara.