söndag 30 september 2012

Att få äta upp sina ord

- Vill du titta på en film?
- Jo, men först vill jag blogga, kolla mejlen och röka upp den där halva fetingen jag har kvar, svarar Mannen. Så fortsätter han med lätt retlig och ironisk röst i tron att jag ska skrika nej
- Sen kan vi ju spela datorspel först!
- Javisst!* Vad finns det som man kan spela två? Backpacker? Kan vi sitta i sängen?
- Hm. Ja. Det kan man ju vara två på.

Tystnad.

- Du älskling?
- Mmm.
- Det där kallas att få äta upp sina ord. Kommer du in till mig när du installerat spelet?





* min nya metod för att skapa mer lätthet i mitt liv - spontant svara ja på olika förslag. Promenad? Ja! Hoppa fallskärm? Ja! Laga sniglar? Ja! Alltså, maximera mina möjligheter.

torsdag 27 september 2012

Den berömda vardagen

September månad har varit så väldigt lugn och stillsam på många sätt. Jag har haft minst två yogapass i veckan, dragit igång med min egen träning, haft en del möten och vilat mycket. En del logistik med hämtning och lämning, synk av scheman, bil och buss. Och då är det kanske inte konstigt att det inte finns så mycket annat att skriva om.

Kan också spela roll att min dator kanske har dött stora drunkningsdöden och att längre texter inte är optimala att skriva på telefonen. För jag vill ju berätta mer om bröllopet, och de båda resorna, om shanga och om att röka bong och hitta andra världar och om drömmar. Inte bara skriva om katter och barn och graviditet.

onsdag 26 september 2012

söndag 23 september 2012

Ett vitt år

Det är både lättare och svårare att under denna graviditet vara vit. Förra gången hade jag det så lätt i början genom att de första fyra månaderna bo på ett retreat.

Nu är det kanske inte svårare, men annorlunda. Ett år utan psychadelies. Ett år med helt andra krafter, ett helt annat fokus. På något sätt vill jag utmana andra till det, för tyvärr har jag många knarkisar i min omgivning som skulle tycka att ett vitt år var ett straff. Det är det inte. Det är nyttigt och renande.

Inte ens johannesört får jag dricka liksom.

fredag 21 september 2012

Tydligen eftertraktad

Det händer sig allt oftare att jag öppnar mejlen och där ligger en förfrågan om jag kan föreläsa. Det lönar sig tydligen att vara duktig, billig och glad.

Mvh,
Försörjer sin familj med 10 000 i månaden alt. Lite desperat.

torsdag 20 september 2012

Sånt jag gör

- påbörjar mentorsutbildning
- åker kors och tvärs över halva Skåne
- inleder projektet Städa Bilen, inklusive tvätt av barnstolsskydd
- bakar och går på kalas
- städar nästan inget alls i huset, vilket snart kommer bita mig i rumpan
- och på tal om biten så gör dessa kattloppor inget annat än att käka på mig

måndag 17 september 2012

Väntan III

Förmodligen helt normalt att jag från tid till tid glömmer bort att jag är gravid för måste påminna mig om att

nej, inget vin för mig
nej tack, ingen feting idag
inte köpa nya vanliga byxor
äta så himla nyttigt jag bara kan fast mest sugen på nudelsoppa. Och frukt.

När jag var gravid med Mumsan var jag medveten om det hela tiden, från vecka fem till fyrtiotvå. Kanske lite skönt att kunna fokusera på annat den här gången.

söndag 16 september 2012

lördag 15 september 2012

Utflykt - bildbevis

Vi kallar det flexibilitet

När man (jag) gjort en läsning åt Mannen kvällen innan och fått fram att han ska öva på att vara mer spontan, äventyrlig, nyfiken och busig i vardagen...

...då säger man 'javisst' när han föreslår att man ska åka till Ale stenar för att det är fint väder (istället för att ordna i trädgården som jag hunnit tänka ut). Detta kallas att vara flexibel. Eller att vara en stöttande fru, vilket som känns bäst.

fredag 14 september 2012

Affirmation

Jag gör det jag vill för att jag vill det. Jag skapar mig själv. Jag gör mitt bästa, just nu. Jag är snäll mot mig själv.

Detta kommer jag ihåg när jag fastnar i hur andra (samhället normer människor) lever. Fastnar i jämförelse. Fastnar i att jag nog borde göra mer, borde kunna mer.

Kanske skulle det vara lättare om mitt handikapp syntes utanpå. Kanske skulle jag faktiskt få större stöttning i det jag gör, än att bemötas av något slags överseende. För inget heltidsjobb väntar på mig, någonsin. Jag är inte anställningsbar, jag skulle gå sönder. Men likväl arbetar jag, varje dag. Att komma upp ur sängen i tid är fortfarande en bedrift för mig. Att ta på mig kläder. Att äta. Att få saker gjort.

För under så lång tid var min verklighet en annan och jag får varje dag arbeta med mig själv för att visa att det inte är så längre. Och tack och lov har jag getts möjligheterna att skapa mitt luv precis som jag vill ha det, att hålla precis det tempot jag behöver för stunden och göra det jag vill. Det är jag tacksam för.

tisdag 11 september 2012

Väntan

Så går man där och känner efter. Mens på gång? Eller inte? Man går två dagar över tiden. Man gör ett test som visar ett starkt streck och ett svagt. Man önskar sig två starka. Man väntar någon dag och gör ett test till, men samma resultat.

Åh, jag önskar mig liiiite bättre tålamod. Och en hundring så jag kan köpa ett par tester till.

måndag 10 september 2012

Äntligen inredning! eller såhär ser det ut hos mig IV

Vårt sovrum, med fönster åt två håll och i princip bara en stor säng. Jag tror inte att det är bra för sömnen att ha massa saker i rummet, så jag försöker hålla det lätt.

Färgvalen är mycket slump, det har bara råkat bli mycket rosa och lila. Tavlan har jag målat, lampan i taket älskar jag och så även lampan på byrån. Byrån är för övrigt min och står i huset för ambitioner och självförverkligande. Därför finns där bara mina absoluta favoritsaker.

Sängborden köpte jag på loppis för tio år sedan. Jag har mina skor som dekoration, gör som vanligt stilleben i alla fönster. Är mycket nöjd med lösningen i garderoben och mattorna har min mormor gjort. Frågor på det?

lördag 8 september 2012

Livet som gift

Och efter en dag på språng och promenader på hårda stadsgator är mina ben i upplösning, båda två, från höften och neråt. De ömmar, spänner, pirrar och krampar. Hem i säng och inte ens efter en timmas vila har det släppt så då

- kan du smörja in mina ben?
- javisst.

och den finaste stunden då jag ligger på sidan mitt i sängen och med mjuka lätta rörelser stryker han mina ben till värme och stillhet.

Jo, ibland vill jag slå honom i huvudet med något hårt, men så himla härligt att ha en man som smörjer in sin fru när hon ber om det.

fredag 7 september 2012

Lite olika sådär

De flesta morgnar ligger jag och Mannen och drar oss i sängen och Mumsan springer runt, hämtar böcker som vi läser, kramas, klappar katter och äter frukt.

I morse börjar hon med att slå huvudet i elementet och vi får åka till vårdcentralen och sy ett stygn.

Så, jag hoppas ju att inte så många morgnar kommer vara som denna. Inte riktigt lika mysigt, om man säger.

torsdag 6 september 2012

Höst och Jungfrun i oss har fritt spelrum

För att samarbeta med Jungfrun är det en bra tid att sortera, städa och organisera. För att stävja hennes lite pedantiska torra drag är det också viktigt att göra saker bara för att, utan mål eller mening. Jungfrun tycker alltid att hon har rätt och kan saker bäst - och faktum är att det ofta är sant, om man ser till effektivitet och ordning. Men ödmjukhet är annars något att öva på.

Min egen jungfru tar mig in i självkritikens snår och jag är aldrig så kärv mot mig själv som i början av hösten. Och trots livet med familj, djur och hus, söndagsyoga och privatlektioner, konsultationer och möten tycker jag att jag inte uppnår tillräckligt. Eller, min jungfru tycker att jag är ganska lat.

Så då säger jag till henne; Du, det är lugnt. Ingen stress. Läs en bok. Ät en glass. Känn dig nöjd.

söndag 2 september 2012

Värme

Så märker man att den hängiga ungen faktiskt har feber. Så man bäddar iordning sängen; film på datorn, isglass, c-vitamindricka och frukt.

Och nu sitter jag här, under täcket med en snarkande man bredvid mig och en kokhet unge som somnat i mitt knä. Är ju väldigt varm, ena benet har somnat men hon somnar aldrig nära och är så gosig som när hon har feber. Så varmast är jag i hjärtat.