Det där hjärtchakrat

Under svamptrippen på Valborg upplevde jag en sådan kraftfull aktivering av hjärtchakrat att jag trodde att jag skulle dö. Världen och människorna och livet var så fantastiskt och vackert att det där med att ha en kropp som skulle andas kändes som en enorm begränsning. Svampen sprängde bort alla rädslor jag gått och samlat på mig och återigen lever jag som i luft. Fri.

En del hävdar att effekten av psykadelier inte 'är på riktigt' eftersom 'den ju inte består'. Jag har bara några saker att säga till dem 1) ni har inte tagit psykadelier alternativt 2) ni har inte tagit tillräckligt bra. Förmodligen inte heller med rätt människor, på rätt plats eller tillräckligt hög dos. Efteråt har ni kanske dragit ner er själva med kaffe, cigg, alkohol, tv eller annat knark. Jag lovar dig, det är effektivaste sätten att driva minsta framsteg på flykten.

Det var också första gången i mitt liv som jag på allvar lämnade min kropp och liksom kände att den begränsade mig. Jag kunde inte stanna kvar i den. Tjejen och Mannen ville pussas och jag kunde för mitt liv inte komma på vad det skulle vara bra för. Så de fick pussas på egen hand medan jag försvann, förintades och sattes ihop igen. Jag dog så många gånger den kvällen och jag är en tryggare person nu efteråt.
Flera gånger sen dess har den här stora kärleken till livet drabbat mig och det har gjort nästan fysiskt ont i bröstet av lycka.

Tack.