För några år sedan hade jag en väldigt promiskuös period. Jag hade varit i förhållande under fyra år och njöt av att vara singel. Så jag flörtade hej vilt. Hånglade friskt. Låg runt. Gärna med äldre män. Mycket handlade om att utforska min egen sexualitet och mina egna gränser och internet var ett fantastiskt verktyg för att göra detta. Genom internet (främst på den här sidan) så fick jag kontakt och träffade en mängd människor, en del som är vänner än idag, men de allra flesta bara tillfälliga kontakter.
En kväll, närmare bestämt skärtorsdagen påsken 2008, satt jag och surfade runt ungefär som vanligt. Skillnaden var att jag var på ett sjujäkla humör av någon anledning. I detta runtklickande dyker det ständigt upp en person i periferin.
En man. 33 år. Från Skåne. Malmö närmare bestämt.
Fann att jag klickade in på hans sida flera gånger. Någonstans i texten stod raden jag föredrar att bli hittad.
Av någon outgrundlig anledning fann jag detta väldigt provocerande. I övrigt verkade han ju trevlig och intressant. Förutom att han är bosatt i Malmö, och jag har alltid varit mycket för att faktiskt ses. På riktigt. Ska det va så ska det fanemej va osv.
Till slut kunde jag inte hålla mig utan skickade iväg ett mejl med orden jaha, så vad ska jag göra nu när jag hittat dig då?
En lång intensiv mejlväxling på börjades, långa mejl. Det forsatte även dagen efter och till slut så kändes det liksom löjligt. Frågan låg så nära till hands, ska vi inte prata i telefon istället?
Så han ringde.
14 timmar senare la vi på.
När jag vaknar nästa dag, påskafton, ligger jag en stund i sängen och bara ler och minns och njuter. Telefonen piper till. Vill du prata igen?
Helgen därpå träffades vi. Nu låter allt kanske väldigt puttinuttigt och romantiskt, men det var inte riktigt så. För när vi träffades så var det ändå uttalat att det var för att ha sex. Vi hade mycket gemensamt, men så väldigt olika utgångspunkter. Han lekte runt, men var på jakt efter sin livskamrat. Jag lekte runt och funderade på att börja dejta. Kanske. Han hade jobb och lägenhet och bodde ju för Guds skull i Skåne och är dessutom 14 år äldre. Jag bodde i min första lägenhet, pluggade gymnasiekurser och levde något slags ungdomsliv.
Och sexet var fantastiskt. Från första stund fantastiskt, på alla nivåer. Och vid något tillfälle den första helgen så hände också det där andra. Vi älskade. Han var i mig, ovanför mig och höll om mig med hela sina kropp. Våra blickar var fastlåsta i varandra och det var först när hans tårar droppade ner på mina kinder som jag insåg att jag också grät. Våra själar förenades, hittade hem.
Sen dröjde det ändå fyra månader innan resten av oss gjorde det. Jag hälsade på honom, blev totalt förälskad i Malmö. Klev in i hallen till hans lägenhet och tänkte att jag var hemma.
Mannen i mitt liv. Min själsfrände. Som ju bara skulle vara ett ligg. Tur att man är smart nog att följa flödet ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar