tisdag 26 april 2011

Tillägg

Ja, vad jag egentligen ville komma till i förra inlägget, men som jag glömde bort, är att jag seriöst funderar på att börja medicinera min ADHD igen. Detta av lite olika orsaker;

a) Jag märker att jag behöver lite stöd i min vardag då jag inte riktigt har 'råd' att förlora koncentration och fokus när jag är ensam så mycket med den lilla Skrutten. Eftersom jag inte hinner/har fått in rutinen med alla de andra verktygen som träning, meditation, regelbunden bra mat, yoga så skulle medicinen vara en bra kickstart.

b)Gud förlåt mig, men det är också en del ytliga orsaker. Sist jag gick ner massor i vikt så var det när jag åt min medicin. Dels minskar den min aptit, dels ökar den min koncentration så jag blir mindre benägen att småäta och dels ökar den min aktivitet. Tre mycket bra saker när man vill tappa i runda slängar 30 kilo.

Är detta fel av mig? Borde jag skämmas? För jag måste vara ärlig att min ADHD faktiskt blir värre av min övervikt och den funkar inte så bra ihop med att umgås mycket med en bebis. Nu måste jag bara bestämma mig också.
Och boka tid hos en läkare.

4 kommentarer:

  1. Äh, kör! Jag är typen som max avverkar 3 Alvedon om året, men ändå. En kickstart för att komma igång och få ordning och bli av med lite överflödiga kilon, det är så att du gör mig sugen på lite concerta.

    SvaraRadera
  2. Vet du - skam är ju något vi känner när vi tror oss veta att något är fel i andras ögon.

    Om du mår bra av det, om det hjälper dig att känna dig helare, tryggare, starkare, mer närvarande och stabil etc (alla goda saker) så varför inte? Att vilja gå ner i vikt är belagt med skam idag. Vi ska vara naturligt undernärda - men ska inte visa att vi behöver anstränga oss för att nå dit. Det ska bara vara så. Inget bara är utan tanke, uppsåt och andemening. Tänker jag. Det är väl klart att det bästa hade varit att acceptera precis allt vi har och fokusera på de bitar som bara känns genuint underbara.

    Jag vet inte riktigt hur jag formulerar mig här - vill bara supporta din grundtanke. Den är inte fel.

    SvaraRadera
  3. Mi - Samma här! Men till skillnad från värktabletter så känner jag inom en timme enorm stor skillnad. Det gör att det känns okej. Mycket roligt att du vet att det handlar om Concerta. Hoho.

    Ms Stiffneck - Tack! Jag är inte alls intresserad av någon slags undervikt och strl 36. Mer att nå min matchvikt på 75 kilo och just nu känns det så himla långt dit...och det känns mycket skönt att höra att jag inte är ute och cyklar.

    SvaraRadera
  4. Jag måste säga Nej.
    Jag tror du står vid ett vägval. Vilken väg vill du gå? Ser det så tydligt.

    Den vägen med kärlek till dig själv och nyttiga verktyg eller den ytliga lätta vägen där du anpassar dig efter samhällets krav o normer.
    Jag säger fortsätt med yoga o meditation. Är man medveten. (mindfulness) Småäter man inte heller. Man äter mat i andakt.
    Visst det e surt o va överviktig men vi är inte våra kroppar och jag skulle aldrig pajja min hjärna igen pga lite viktminskning. Men det är ditt val i slutändan. Lycka till med vad det än blir!

    SvaraRadera