Hjärtats vägar

Jag tittar på porr ibland. Jag vill tro att det är normaliserat, vem gör inte det? Vilket inte spelar någon roll. Vad jag mest försöker säga är att från mitt perspektiv behöver inte porrkonsumtion av något slag vara stigmatiserande. Däremot upplever jag att det ändå är ett virrvarr av positiv utforskande sexualitet och en destruktiv flykt. Jag tror det är problematiskt om man är i en relation och kunsumerar mer porr än vad man är fysisk med sin partner. Det kan också vara problematiskt om man håller det hemligt och skäms. Det kan också vara något som är härligt att ha för sig själv, eller tillsammans.

Eftersom jag är en periodare är det inte svårt att se skillnader i min relation då jag tittar på porr och då jag inte gör det. Kanske inbillar jag mig, men jag får för mig att vi får det lite lite sämre då porr finns med. Jag kan komma med en hög teorier om varför, energifrekvenser och ett förändrat sexuellt uttryck. Men så undrar jag om det inte så enkelt att Kärleken känner sig otillräcklig på något vis. Han vill inte dela det med mig, tittar inte själv men bedyrar att det är fritt fram för mig. Och jag väljer ju aldrig porr före honom, eller blir mindre benägen att vilja ha sex, snarare tvärtom. Men ändå. Ändå. Något är det, och även om det är subtilt så är jag inte nöjd med det. Alls.