Häromkvällen spelade vi det eminenta spelet Orangino och som alltid tycker jag det är mycket spännande. Otippade ord, intressanta diskussioner, självinsikt och att man alltid kommer lite närmare varandra.
Så drar jag ordet Sökare och lägger tvärsäkert fram en fyra (stämmer helt och hållet) på mig själv.
De andra runt bordet lägger varsin etta (stämmer inte alls).
Va?
Så förklarar de för mig så fint att jag är ingen Sökare. Jag är en Skapare, eller möjligtvis en Finnare.
Exempel på detta; när vi började kanalisera var jag den enda som inte frågade andeguiderna efter min guide/skyddsängel/totemdjur/you name it. För att jag helt enkelt tänkte att när jag behöver veta och om jag är öppen nog kommer den informationen komma till mig. När det är dags.
Lite så. Bara för att man är andlig och utövar andlighet betyder inte det att man är en sökare. Vissa är liksom redan framme i vissheten och behöver inte leta mer. Tänk att jag inte fattat det här för än nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar