fredag 28 december 2012

Mer om min värld

http://molnskadarsallskapet.blogspot.se

söndag 23 december 2012

Den kärleken

Det där men att jag kan vara kärv och stressad och lättstött och min familj ändå älskar mig. Att vi snart snart snart alla är samlade under samma tak. Och den där känslan av att ha valt varandra.

Vem sa att kärleken var monogam?

fredag 14 december 2012

En god mor

Laddar datorn nu på kvällen så den är redo när ungen vill krypa upp i sängen i morgon bitti, se på Pingu och äta frukt. Kanske den mysigaste stunden på hela dagen, när alla vaknar och bara landar.

torsdag 13 december 2012

Pengar, paket och principer

Mannen har varit arbetslös sen i juli och vi har sedan dess levt på min inkomst vilken är 8000 kronor i månaden. Hyran är 6700, såatteh, man behöver ju inte vara mattesnille för att se att det inte går ihop.

Men, de första månaderna hade vi medboende och således lite stöd därifrån. Relativt fulla krediter att ta av. Alltså, det har ju inte varit fett, men det har gått, trots bröllop och allt.

Nu är det slut i alla buffertar och om inte Mannens a-kassa går igenom nu har jag inte en susning hur det kommer lösa sig. Det enda jag har är en stark övertygelse att det ordnar sig, allt jag behöver göra är mitt bästa. Ragga så mycket jobb jag kan osv. Och det är lite bisarrt hur en litet jobb för mig för ett år sedan blev mina fickpengar nu är en hel veckas mat eller inte.

Jag fattar inte riktigt pengar - men hur det än är så vägrar jag bli rädd för dom eller rädd om dom. Jag är generös med det jag kan och tar betalt för det jag gör. Mer än så vet jag inte. Pengar är jord och blir så lätt tung sten.

Men trots detta kommer jag inte köpa en enda julklapp i år. Jag vill mycket hellre kunna köpa pellets så vi inte fryser ihjäl.

Slut på peppigt inlägg. (jag är alltså inte ledsen eller bedrövad, mest förundrad och lite lite orolig.)

måndag 10 december 2012

Så mycket känslor, så få ord

Har fått lära mig att det är en viktig del att försöka sätta ord på sina upplevelser under meditation och liknande. Viktigt, men så svårt.

Försöker därför sätta ord på dit jag försvinner allt oftare där jag bara - är över allt. Detachment. Och Mannen frågar mig om jag inte såsom han finner den här frekvenshöjningen lite jobbig? Nej, svarar jag. Det enda jag märker är att allt jag tänker manifesteras snabbare och snabbare, lättare och lättare. Poff, så är jag där. Jag tvivlar aldrig. Kan inte minnas att jag någonsin tvivlat på vem jag är och vad jag är ämnad till. Jag velar aldrig, för jag har aldrig sett poängen. Ändrar mig - ja, är osäker nej.

Och det finns fortfarande saker jag inte riktigt klickar med efter barnafödandet började - min kropp är mig helt främmande och ofta väldigt långt borta och samtidigt så mycket jord. Och det enda jag vet är att jag kämpar inte för det. Relationen med min kropp är ingen kamp, det är ett flöde. Cykler. Just nu är det såhär. När det är tid kommer det vara annorlunda.

Och i den inställningen finns min kärna. Tilliten. Enkelheten. Tveklösheten. Kärleken. Allt Är Precis Som Det Ska. Inget annat spelar någon roll.

torsdag 6 december 2012

tisdag 4 december 2012

Njutning

Vet ni hur skönt det är att vakna vid åtta och märka att det har snöat ännu mer under natten? Vet ni hur skönt det är att bädda ner feberbarnet mellan sig, slå på pingu och bara vila? Vet ni hur skönt det är att inte ha en enda tid att passa och således inte behöver bry sig om väglag och skrapa rutor?

Mycket skönt. Särskilt när plogbilen inte kör förbi förrens efter tio.

Rent teoretiskt skulle vi kunna bli insnöade nu. Men det gör faktiskt ingenting. Skönt!

lördag 1 december 2012

Svackan som nog allra mest är i huvudet

Det händer mig hela tiden nu för tiden, att jag har en bild i mitt huvud vad vi ska göra, hur jag ska vara. Och alltid, ett par timmar efter uppgång nockar illamåendet mig och alla dagens planer suddas ut.

Jag är så trött på att inte orka. Jag är trött på att ha en värld i mitt huvud och en i min kropp. Så jag hamstrar energi från de tillfällen då jag känner mig synkad.

Som när jag sitter med armen runt min unge och hennes hår är alldeles sömnrufsigt, vi tittar på julkalendern, hon äter frukt och säger med låg röst "mamma kom!" och jag drar henne ännu närmare och pussar på henne så mycket jag kan. Jag är här, säger jag, jag är här!

Eller när jag faktiskt lyckas få inspiration till middagsmaten, skaffa ingredienser och laga den med fantastiskt resultat på bara ett par dagar.

Och när jag trotsar illamåendet och ger mig ut för att jag faktiskt måste prata med älvorna.

Då. På det överlever jag.

fredag 30 november 2012

"egentid"

Mannen tog med sig ungen och for till Ystad igår, med övernattning. Jag blev kvar hemma.

Började med att sova middag i tre timmar, när jag vaknade var det mörkt. Resten av kvällen läste jag, åt kvällsmat, spelade på telefonen och lyssnade på radio. Sen somnade jag igen och sov i cirkus tio timmar.

Och efter en bra frukost tänkte jag att nu ska jag minsann ut på en liten promenad. Lyckas få på mig kläder och - så slog illamåendet till. Tröstar mig med att det faktiskt är ljust ett tag till, så jag borde hinna utanför dörren.

Vad jag egentligen tänkte göra det här dygnet? Hemmaspa, mina sjukgymnastikövningar, se en film, laga god mat, lite yoga....ja. Jag har sovit gott iallafall.

onsdag 28 november 2012

Tid

Något jag övat mig på de senaste åren är att inte komma i tid, vilket underlättades enormt när M föddes. Men ändå så har jag fått öva på det. Okej, det finns ju fortfarande saker jag är noga med, läkarbesök, tåg, yogan osv.

Men det här med att boka träff med en kompis 'vid två' och att jag står där tio i? Inte vettigt. Eller är bortbjuden på middag och är tjugo minuter tidig? Nä. Att komma några (max 10-15) minuter senare än angivet klockslag gör inget. För någon. Detta har gjort mig till en mycket mer avslappnad och lugn person. Varför stressa när det inte finns någon orsak?

Vill verkligen klargöra att jag syftar på sociala sammanhang som inte är tidsbegränsade. Alltså, ska man luncha med någon som bara har en timme är jag ju i tid. Men annars. Chilla.

tisdag 27 november 2012

Uttorkning

Vet ju att min kropp hela tiden producerar mer blod och allt sånt - men! Denna törst! Jag känner knappt om kroppen är nöjd för jag är liksom alltid törstig i munnen. Bubbelvatten löser det någorlunda. Milkshake är bäst med så väldigt onyttigt.

Begravning och jobb

I måndags begravde vi äntligen Torsten. Vi hade inte pratat igenom någon ceremoni, men hade båda ovetande om varandra tagit med en sten som vi la på kroppen. Sen sjöng jag en sång han tyckte om och efteråt tände vi en rökelsepinne som vi satte i marken. Det var hemskt men också skönt. Tydligen hindrar det dock inte att jag fortfarande tittar efter honom i huset.

Annars mår jag mest illa hela tiden, sådär dovt och irriterande, utan att kräkas. Det kombinerat med att jag jobbade hela lördag kväll, söndag morgon och lördag morgon gör att jag känner mig ganska mör. Mör, ledsen och hoppfull. Ungefär så.

söndag 25 november 2012

Sorg

I torsdags morse hittade Mannen Torsten död, påkörd, precis runt hörnet. Chocken! Kunde inte sluta gråta den dagen trots ärenden och kuratorträff.

Det är så fruktansvärt hemskt alltsammans. Den där svarta hårbollen flaskmatade jag när vi hittade honom, han fick sova vid mitt hjärta för värme och närhet och det slutade han aldrig med trots att han blev mycket stor och ståtlig.

Så mest försöker jag att inte gråta precis hela tiden, och resten av tiden sitter jag på händerna för att inte omedelbart hämta hem ett par andra katter. Jag vill ju ha Torsten. Och får ge mig till tåls tills han kommer tillbaka.

onsdag 21 november 2012

Andlig bokcirkel

I somras föddes en ide om en andlig bokcirkel och hips vips drog jag ihop en sån. Första tillfället är på lördag och jag valde boken Samtal med Gud, del ett. Har gjort en facebookgrupp, ett event och skissat upplägg och planerat fika. Igår kom jag dock på att jag ju inte läst boken.

Jo jo, jag har läst boken, minst två gånger, men det var mer än två år sen sist och en liten refrescher är ju bra. Så jag bestämmer mig för att läsa exakt en timme nu ikväll för att ändå ha börjat. Och inser sen att om jag nu kan läsa sjuttio sidor på en timme ska det nog inte vara några problem att ha den utläst till på lördag.

Hälsningar
Snabbläsare

tisdag 20 november 2012

Kanske också hormoner...?

Vet ej, men just nu är jag ruskigt arg. Ett gräl utlöste det, men antingen har det legat massa skräp och grott eller så spökar hormonerna med mig för så här arg är inte vettigt att bli. Eller så är det både och...

Hälsan och hormonerna

I söndags kom ambulansen och hämtade mig. Ögonflimmer och domningar i arm och ansikte var tydligen tillräckligt oroande för det. Tack och lov var det bara ett väldigt starkt migränanfall och ingen fara för mig eller bebisen. Men jäkligt rädd hann jag ändå bli, trots att jag trodde att allt var okej.

Tydligen kan hormonerna öka och förändra migränen, om man nu har anlag för det. Och nu sitter jag här igen med konstiga pirrningar i armen.

Fast det här svaga illamåendet jag dras med hela tiden är nog värst. Enda gången jag inte mår illa är när jag äter. Och när man ätit till en viss gräns mår jag illa för jag är så mätt.

Så alltså. Det är mycket med kroppen just nu.

lördag 17 november 2012

Och november

Mig gör det inte så mycket att det blir mörkt tidigt på kvällarna, kvällsmaten blir extra mysig, och efter läggning kan jag helt utan dåligt samvete krypa ner i sängen, läsa och dricka te och sedan somna vid tio.

Men morgnarna! Denna skånska dimma lägger sig som ett täcke över allt och även om solen har gått upp är det grått och mörkt. Förmodligen kallt. Det gör mig extra seg och det sitter sedan i hela dagen.

Så lite mer ljus på morgonen tack, det hade varit fint. Kanske bara räcker med lite bättre väder.

torsdag 15 november 2012

lördag 10 november 2012

En särskild dag

Och tiden som susar förbi som ingenting. Idag fyllde Mumsan två år och jag förstår inte. Hon är så stor, en egen liten person. Samtidigt kallar hon sig själv för bebis när man bär henne i famnen.

Mitt hjärtchakra exploderar snart av all denna aktivitet, denna villkorslösa kärlek som blir större för varje dag.

fredag 9 november 2012

Meditation och sex

Varje gång jag mediterar och/eller yogar tänker jag exakt samma sak som varje gång jag har sex;

Guuuuud, varför gör jag inte det här oftare? Typ varje dag?

Så. För lite ligga och för lite meditation. Men mycket bra böcker, filmer och skön vila. Kanske också för mycket spel på telefonen. Så jag bestämmer redan nu; januari blir den vitaste månaden jag någonsin sett. Digital, socker, kött och skräpkulturell detox. Istället massa sex. Om jag inte blivit för tjock.

Sånt jag gör

- mår lite/ganska mycket illa vissa dagar
- bakar cookisarnas cookie, amerikanskt recept
- vädrar, drar upp gardiner och tar på mig kläder och försöker leva som att alla är friska. Ahem.
- tänker mycket på hur många saker kommer bli sjukt mycket lättare när Mannen får jobb
- rensar ständigt ur min garderob. Så mycket som jag får inse inte kommer passa igen

onsdag 7 november 2012

Att vara nöjd

Har liggande ett inlägg om hur jag har så väldigt lätt att vara nöjd. Men tills dess, ett litet exempel;

jag har haft samma frisyr i åtta år och har inga planer på att byta.

På någon nivå är det här en bra sak...

...men nu är jag jäkligt trött på att vara sjuk. Jag är inne på femte veckan nu.

söndag 4 november 2012

Hej gravidmagen, trevligt att se dig.

Vad ska jag egentligen säga om att mitt navelmått expanderat med sex-sju centimeter på mindre än en månad?

Jösses! Här lever jag tydligen i villfarelsen att det inte syns än...

lördag 3 november 2012

Ögonblicksbild

Min unge och min man tittar på videoklipp i rummet intill. Med jämna mellanrum ropar Mumsan saker som;

Titta bebis! Titta katt! Titta hund!

Då är ett klipp slut och hon vill genast se ett till.

Älsk.

torsdag 1 november 2012

Sånt jag tycker om

- utsikten från mitt sovrumsfönster
- min säng
- mjuka teddyfiltar
- varma tröjor
- sjalar
- känslan efter den första muggen svampte.
- presenter
- dansa

tisdag 30 oktober 2012

Lite skav

Ikväll håller vi (egentligen Mannen) andlig samtalscirkel för tredje gången. Jag har inte varit med innan och om det inte vore så att vi är hemma hos oss ikväll skulle hoppa över det. För jag känner mig så kluven till det här att i grupp prata om...ja, vaddå? Dela med sig av erfarenheter antar jag. Kunna lufta saker som man funderar på. Och jag ser ju att om man inte redan har befintligt både äktenskap och stor gemenskap där andar, medialitet, chakran, psychadelier, ceremonier och spirituella upplevelser är standardsamtal vid varje middag, fika och umgänge, ja då förstår jag att behovet måste vara otroligt stort att få prata. Jag har inte det behovet och jag tror också det är varför jag skriver så lite om det.

Att tillkalla änglar, läsa människors energier, få budskap från andra dimensioner, prata med andar, rena rum och tankar, vara medveten om resonanser - är min vardag. Det är borsta tänderna, laga mat och ge katterna mat. Inte alltid något man ens tänker på att man gör.

Dessutom är jag en Guide. Det är inte så naturligt för mig att ha ett samtal på många personer och vara jämbördig. Men oftast brukar det vara trevligt och behagligt, jag kommer inte lida. Men ändå finns det en känsla av att vara en alien i sådana här sammanhang.

måndag 29 oktober 2012

Ännu mer ändrade planer

Idag var planen att jag skulle lämna pluttan på dagis och sen ila ner till Ystad för möte med kurator och sjukgymnast, inte hinna äta lunch, åka tillbaka och plocka upp henne igen, hem och agera lektant tills pappan kommer hem. I min värld en fullspäckad dag.

Så blev mina möten inställda och så vips! flera timmar för mig själv. Vila, dricka te, äta varm lunch, se en Woody Allen och kurera mig i största allmänhet. Nu känner jag mig lugn och laddad att ta mig an eftermiddagen.

Jag får precis det jag behöver. Hela tiden.

fredag 26 oktober 2012

Tacksam

Tackar hela universum att vår dotter fått sin fars immunförsvar. Mitt är verkligen inget att stoltsera med.

Är också mycket tacksam över att jag trots allt har tid att vara sjuk. Inga möten, inga måsten, inget jobb (förutom yogan) och det är bara strösslet som får stryka på foten. Som att baka, pyssla, rensa och städa. Och det kan jag faktiskt gör sen.

Nu ska jag sova, för tredje gången idag.

Helgen inställd

Pga öroninflammation.

Och både kvinnan i sjukvårdupplysningen i natt, sköterskan på vårdcentralen i morse och läkaren i förmiddags undrade familjärt;

Är du ett öronbarn?



Och jag som alltid trott att betoningen låg på barn, och att jag skulle växa ifrån det. Nehenej.

tisdag 23 oktober 2012

Inspiration

Som om hon läst mina tankar tog Milea med sig Femtio nyanser av honom till mig. Kunde inte hejda mig utan läser ett hundratal sidor samma kväll. Dagen efter berättar Milea för Mannen att om jag nu vill ligga hela tiden, så beror det på boken.

Och ja, hormoner, boken, men sugen är jag allt.

söndag 21 oktober 2012

Here we go again

Gissa vem som fick ont i halsen igår kväll? Och vem som har legat som en klubbad säl hela dagen?

Så för ovanlighetens skull tar jag Alvedon, kan jang, tjing tjong och allt vad det heter för jag orkar verkligen inte vara sjuk. Dessutom kommer Milea imorgon, då kan jag inte vara sjuk.

fredag 19 oktober 2012

Lufthål

Bloggen är det enda stället där jag kommit ut med att vi ska ha barn. Har berättat det för en handfull vänner och familj men väntar lite med Facebook och instagram och så.

Därför är det ju bara här som jag kan lufta mig lite. Som att jag idag varit så illamående och aptitlös att jag ätit ett äpple, tre körsbärstomater samt lite lakrits. Och att det är mycket frustrerande att vara ganska pigg på kvällen och tänka; Imorgon, då ska jag laga ordentlig mat/ta med Mumsan på utflykt/städa pannrummet/träna! Sen så vaknar jag upp och känner mig som en inkapabel hög fram till sex på kvällen.

Ändå är jag jäkligt nöjd med livet. Vi kunde haft pengar nog att kunna betala räkningar för, men annars är allt helt perfekt.

torsdag 18 oktober 2012

Just det

Idag äter jag lunch med Psykologen. Första gången vi ses sen i juli. Ska bli intressant.

Drömmar

Inatt drömde jag att jag hittade massor av pengar i min plånbok. Hoppas det är en sanndröm.

Så drömde jag att jag badade i en pool och snugglade med Hanna, inte Stiffy! Det var trevligt, men det räcker att det är en dröm.

Sen så drömde jag att Mannen träffade en annan och begärde skilsmässa. Det konstigaste var att ingen blev förvånad! Hoppas detta verkligen bara är glömd oro som ger sig till känna.

Så hur kommer det sig att man ska vara utvilad när man vaknar?

måndag 15 oktober 2012

Min kropp är ett tempel, eller hur det nu är

Jag röker inte, snusar inte, dricker inte kaffe och alkohol, köper inte kvälls- och veckotidningar, äter mycket vegetariskt och ekologiskt, dricker sällan läsk och äter ännu mer sällan snabbmat. Har ingen tv och är mycket selektiv med vilka serier, filmer och böcker jag inmundigar. Äter nästan aldrig smågodis.

Och så tänker jag att vilken tråkig och helylle person jag låter som. Som inte förorenar mig själv. Och det jag har kvar är choklad, lakrits, någon enstaka chips och sånt jag bakar själv. Och då måste jag tycka att det är helt okej. För jag vill ju inte bli tråkig. Och om choklad håller mig lite lagom syndig, då tar jag gärna en bit till.





(vill förtydliga att jag i allra högsta grad upplever psychadelier som renande och uppbyggande men att jag förstår att det i många andras ögon skulle ses som 'knark'. Sen har vi ju cannabis, som jag inte helt försonat mig med...)

onsdag 10 oktober 2012

Det finaste i världen

Min unge pratar nu och hon vill kommunicera hela tiden. Berätta om allt hon ser och allt hon gör. Hon undersöker abstrakta begrepp som att vara ledsen eller mätt. Ledsen är man i ögat och mätt är man i magen.

Igår kväll visade jag henne stjärnhimlen och det var en så stor upplevelse att hon inte kunde prata om något annat imorse.

Hon älskar hallon och böcker. Hon vill måla på allt. Hon härmar allt man göt och säger, en liten papegoja. Hon tycker om att dansa och duscha. Hon skämtar och skrattar och vill vara nära alltid.

Min. Vår. Den finaste.

söndag 7 oktober 2012

Sånt jag gör

- bakar kanelbullar med min unge och är blown away över hur duktig hon är. Borde dock skaffa en sån där liten kavel till barn (födelsedagspresent?).

- planerar hela hösten med min man. Hela hösten. Är vi galna?

- bäddar rent och vädrar ut efter en veckas sjuklighet. Skönt.

- tänder en jäklans massa ljus. Inte för att det är mysigt, utan för att vi inte har råd att sätta på elementen och jag hatar att frysa.

fredag 5 oktober 2012

Typ såhär;

(jag menar, om man bland alla medhåll faktiskt skulle svara så skulle man ju låta som världens mest humorbifriade pain in the ass, fast man svarar på frågan)

Eller?

Om man visar en bild på sitt stökiga kylskåp och undrar 'är det bara hos mig det ser ut såhär?' så vill man väl inte ha svaret;

Ja, mitt kylskåp är alltid rent, alla glasburkar på en hylla, ägg och pålägg på en annan, salladsgrönsaker i ena lådan, rotfrukter i den andra och allt öppnat längst fram och allt som är nytt längst bak. Samtliga rester finns i stapelbara burkar med lock och allt rensas regelbundet.

onsdag 3 oktober 2012

Åh Gud

Att precis när man tror att förkylningen håller på att gå över få feber och kräkas är så tråkigt och jobbigt att jag gråter. Särskilt när det är precis innan en planerad utflykt till Göteborg, Mannen och jag, med bröllop och sova hos Milea troligen blir inställd.

Jag försöker att övertala resten av familjen att om jag är bättre imorgon kan vi åka ändå. Vet ej om jag lyckats.

tisdag 2 oktober 2012

En liten seger

Jag har ju en förkärlek för gamla svartvita filmer. Just nu är jag inne på Ingrid Bergman.

Mannen delar inte riktigt min förtjusning och gick med på att se The Visit. Den var så bra att han gick med på att se fler. Nu har vi kisspaus innan det är dags för Under Capricorn, Hitchcock regisserar. Yes!

söndag 30 september 2012

Att få äta upp sina ord

- Vill du titta på en film?
- Jo, men först vill jag blogga, kolla mejlen och röka upp den där halva fetingen jag har kvar, svarar Mannen. Så fortsätter han med lätt retlig och ironisk röst i tron att jag ska skrika nej
- Sen kan vi ju spela datorspel först!
- Javisst!* Vad finns det som man kan spela två? Backpacker? Kan vi sitta i sängen?
- Hm. Ja. Det kan man ju vara två på.

Tystnad.

- Du älskling?
- Mmm.
- Det där kallas att få äta upp sina ord. Kommer du in till mig när du installerat spelet?





* min nya metod för att skapa mer lätthet i mitt liv - spontant svara ja på olika förslag. Promenad? Ja! Hoppa fallskärm? Ja! Laga sniglar? Ja! Alltså, maximera mina möjligheter.

torsdag 27 september 2012

Den berömda vardagen

September månad har varit så väldigt lugn och stillsam på många sätt. Jag har haft minst två yogapass i veckan, dragit igång med min egen träning, haft en del möten och vilat mycket. En del logistik med hämtning och lämning, synk av scheman, bil och buss. Och då är det kanske inte konstigt att det inte finns så mycket annat att skriva om.

Kan också spela roll att min dator kanske har dött stora drunkningsdöden och att längre texter inte är optimala att skriva på telefonen. För jag vill ju berätta mer om bröllopet, och de båda resorna, om shanga och om att röka bong och hitta andra världar och om drömmar. Inte bara skriva om katter och barn och graviditet.

onsdag 26 september 2012

söndag 23 september 2012

Ett vitt år

Det är både lättare och svårare att under denna graviditet vara vit. Förra gången hade jag det så lätt i början genom att de första fyra månaderna bo på ett retreat.

Nu är det kanske inte svårare, men annorlunda. Ett år utan psychadelies. Ett år med helt andra krafter, ett helt annat fokus. På något sätt vill jag utmana andra till det, för tyvärr har jag många knarkisar i min omgivning som skulle tycka att ett vitt år var ett straff. Det är det inte. Det är nyttigt och renande.

Inte ens johannesört får jag dricka liksom.

fredag 21 september 2012

Tydligen eftertraktad

Det händer sig allt oftare att jag öppnar mejlen och där ligger en förfrågan om jag kan föreläsa. Det lönar sig tydligen att vara duktig, billig och glad.

Mvh,
Försörjer sin familj med 10 000 i månaden alt. Lite desperat.

torsdag 20 september 2012

Sånt jag gör

- påbörjar mentorsutbildning
- åker kors och tvärs över halva Skåne
- inleder projektet Städa Bilen, inklusive tvätt av barnstolsskydd
- bakar och går på kalas
- städar nästan inget alls i huset, vilket snart kommer bita mig i rumpan
- och på tal om biten så gör dessa kattloppor inget annat än att käka på mig

måndag 17 september 2012

Väntan III

Förmodligen helt normalt att jag från tid till tid glömmer bort att jag är gravid för måste påminna mig om att

nej, inget vin för mig
nej tack, ingen feting idag
inte köpa nya vanliga byxor
äta så himla nyttigt jag bara kan fast mest sugen på nudelsoppa. Och frukt.

När jag var gravid med Mumsan var jag medveten om det hela tiden, från vecka fem till fyrtiotvå. Kanske lite skönt att kunna fokusera på annat den här gången.

söndag 16 september 2012

lördag 15 september 2012

Utflykt - bildbevis

Vi kallar det flexibilitet

När man (jag) gjort en läsning åt Mannen kvällen innan och fått fram att han ska öva på att vara mer spontan, äventyrlig, nyfiken och busig i vardagen...

...då säger man 'javisst' när han föreslår att man ska åka till Ale stenar för att det är fint väder (istället för att ordna i trädgården som jag hunnit tänka ut). Detta kallas att vara flexibel. Eller att vara en stöttande fru, vilket som känns bäst.

fredag 14 september 2012

Affirmation

Jag gör det jag vill för att jag vill det. Jag skapar mig själv. Jag gör mitt bästa, just nu. Jag är snäll mot mig själv.

Detta kommer jag ihåg när jag fastnar i hur andra (samhället normer människor) lever. Fastnar i jämförelse. Fastnar i att jag nog borde göra mer, borde kunna mer.

Kanske skulle det vara lättare om mitt handikapp syntes utanpå. Kanske skulle jag faktiskt få större stöttning i det jag gör, än att bemötas av något slags överseende. För inget heltidsjobb väntar på mig, någonsin. Jag är inte anställningsbar, jag skulle gå sönder. Men likväl arbetar jag, varje dag. Att komma upp ur sängen i tid är fortfarande en bedrift för mig. Att ta på mig kläder. Att äta. Att få saker gjort.

För under så lång tid var min verklighet en annan och jag får varje dag arbeta med mig själv för att visa att det inte är så längre. Och tack och lov har jag getts möjligheterna att skapa mitt luv precis som jag vill ha det, att hålla precis det tempot jag behöver för stunden och göra det jag vill. Det är jag tacksam för.

tisdag 11 september 2012

Väntan

Så går man där och känner efter. Mens på gång? Eller inte? Man går två dagar över tiden. Man gör ett test som visar ett starkt streck och ett svagt. Man önskar sig två starka. Man väntar någon dag och gör ett test till, men samma resultat.

Åh, jag önskar mig liiiite bättre tålamod. Och en hundring så jag kan köpa ett par tester till.

måndag 10 september 2012

Äntligen inredning! eller såhär ser det ut hos mig IV

Vårt sovrum, med fönster åt två håll och i princip bara en stor säng. Jag tror inte att det är bra för sömnen att ha massa saker i rummet, så jag försöker hålla det lätt.

Färgvalen är mycket slump, det har bara råkat bli mycket rosa och lila. Tavlan har jag målat, lampan i taket älskar jag och så även lampan på byrån. Byrån är för övrigt min och står i huset för ambitioner och självförverkligande. Därför finns där bara mina absoluta favoritsaker.

Sängborden köpte jag på loppis för tio år sedan. Jag har mina skor som dekoration, gör som vanligt stilleben i alla fönster. Är mycket nöjd med lösningen i garderoben och mattorna har min mormor gjort. Frågor på det?

lördag 8 september 2012

Livet som gift

Och efter en dag på språng och promenader på hårda stadsgator är mina ben i upplösning, båda två, från höften och neråt. De ömmar, spänner, pirrar och krampar. Hem i säng och inte ens efter en timmas vila har det släppt så då

- kan du smörja in mina ben?
- javisst.

och den finaste stunden då jag ligger på sidan mitt i sängen och med mjuka lätta rörelser stryker han mina ben till värme och stillhet.

Jo, ibland vill jag slå honom i huvudet med något hårt, men så himla härligt att ha en man som smörjer in sin fru när hon ber om det.

fredag 7 september 2012

Lite olika sådär

De flesta morgnar ligger jag och Mannen och drar oss i sängen och Mumsan springer runt, hämtar böcker som vi läser, kramas, klappar katter och äter frukt.

I morse börjar hon med att slå huvudet i elementet och vi får åka till vårdcentralen och sy ett stygn.

Så, jag hoppas ju att inte så många morgnar kommer vara som denna. Inte riktigt lika mysigt, om man säger.

torsdag 6 september 2012

Höst och Jungfrun i oss har fritt spelrum

För att samarbeta med Jungfrun är det en bra tid att sortera, städa och organisera. För att stävja hennes lite pedantiska torra drag är det också viktigt att göra saker bara för att, utan mål eller mening. Jungfrun tycker alltid att hon har rätt och kan saker bäst - och faktum är att det ofta är sant, om man ser till effektivitet och ordning. Men ödmjukhet är annars något att öva på.

Min egen jungfru tar mig in i självkritikens snår och jag är aldrig så kärv mot mig själv som i början av hösten. Och trots livet med familj, djur och hus, söndagsyoga och privatlektioner, konsultationer och möten tycker jag att jag inte uppnår tillräckligt. Eller, min jungfru tycker att jag är ganska lat.

Så då säger jag till henne; Du, det är lugnt. Ingen stress. Läs en bok. Ät en glass. Känn dig nöjd.

söndag 2 september 2012

Värme

Så märker man att den hängiga ungen faktiskt har feber. Så man bäddar iordning sängen; film på datorn, isglass, c-vitamindricka och frukt.

Och nu sitter jag här, under täcket med en snarkande man bredvid mig och en kokhet unge som somnat i mitt knä. Är ju väldigt varm, ena benet har somnat men hon somnar aldrig nära och är så gosig som när hon har feber. Så varmast är jag i hjärtat.

torsdag 30 augusti 2012

Sånt jag gör

- får hem en hel hög med tanttidningar. Här ska klippas recept!

- påbörjar projektet 'måla utemöblerna'. Bättre sent än aldrig, tänker jag.

- häller vatten i min dator så att den slutar fungera. Tack för iPhone och mina böcker.

- bakar, lagar mat och äter äter äter.

- längtar till helgen.

söndag 26 augusti 2012

Man ligger i.

*har ägglossning*

lördag 25 augusti 2012

Äntligen inredning! eller såhär ser det ut hos mig III

Mumsans rum/gästrum är väl på sätt och vis det rum jag är minst nöjd med. Det är inte riktigt optimalt, särskilt med tanke på hur ofta vi har övernattande gäster. Men komponenterna i rummet tycker jag om. Mumsans säng, med sänghimmel som jag har sytt. Hennes byrå. Att vi har en gästsäng.

Madrasser bakom saker är vanligt förekommande hos oss. Detta för att det mycket ofta behövs en hel del sängplatser. Också om man (under resor t.ex) vill ligga och meditera. Så, mycket madrasser. Och mycket tyg. Och mattor. Och kuddar. Och ljuskoppar. Så kan vi nog sammanfatta mitt hem.

torsdag 23 augusti 2012

Äntligen inredning! eller såhär ser det ut hos mig, del II

Tanken med vårt vardagsrum är att det ska vara lätt att ha verksamheten här. Så mycket öppen golvyta så det är lätt att sitta i en cirkel. Stereon är gömd i det bruna hörnskåpet och det bruna bordet går att fälla ut och utgör en perfekt tarotläsningsplats.

Den runda gula mattan är min absoluta favorit. Soffan är en mycket gammal schäslong med en madrass bakom och massa kuddar i för att den ska gå att sitta i. Inget i detta rum är köpt nytt, utom nån kruka och lampa.

Detaljer: en gammal cd-hylla är stillebenhylla. En fin låda innehåller allt man behöver, som ljus, tändstickor och rökelse. Varje ledig yta i mitt hem verkar antingen bli stilleben eller altare. Här har vi dels Shiva och Shakti, och på vårt riktiga altare stoltserar Kali. Ovanför hänger en tavla som är våra drömmar, ett ständigt pågående projekt.


Äntligen inredning! eller såhär ser det ut hemma hos mig.

Nu har ju nästan alla (okej, två av er) som läser här varit hemma hos mig redan. Men nu när jag har fiffig teknik och inte så mycket annat att skriva om (inskolning, laga bilen, vatten i datorn, stulen väska, planerade trippar, kakor, glass och mat...) så tänkte jag att jag ska leverera det jag lovat. Så vi köra, utan shabby chick, men ganska mycket feng shui.

onsdag 22 augusti 2012

Det här med fibromyalgi

Sedan förlossningen för snart två år sedan har min kropp gjort konstant ont, mer eller mindre. Ibland bara ömmar den, i perioder har jag bokstavligen inte kunnat gå. Sex har gjort ont. Hårdare beröring än en smekning har gjort ont (och här har ni tjejen som förr kunde bli bunden, smiskad, strypt och fasthållen och bara njöt av det. Inte längre, om jag säger så...).

Och vet ni vad som händer när man har ont hela tiden? Man blir trött. Man blir allmänt lättirriterad och sur. Man blir ledsen.

Konstigt nog var det först i våras som jag fattade att det inte längre kunde skyllas på graviditeten, att smärtan måste bero på något annat. Och nu är det som att ha en andra pubertet - samma person i en ny kropp. En kropp som ser annorlunda ut, tycker om andra saker och reagerar på ett nytt sätt.

Och jag kan inte göra annat än att ta en dag i taget, och glädjas över att idag kan jag gå.

måndag 20 augusti 2012

Fasta dag 1

Nedtrappningen tog några fler dagar än jag räknat med, men nu känner jag att jag är igång. Jag kör samma slags fasta som i våras; bara flytande, helst te och vatten, något glas juice och i nödfall släta soppor och buljong.

Jag tänker inte heller bestämma hur många dagar, men minst två och max fjorton.

Nu kör vi!

lördag 18 augusti 2012

Skånska siare

- Du kommer bli miljonär, säger den skånska farbrorn till mig.

Jag tänker genast att han kanske är synsk, och frågar varför han sa så.

- Köper billigt och säljer dyrt, svarar han och sveper med armen över mitt loppisbord.

Så, kanske inte synsk, kanske bara märklig. Men det hade ju varit härligt om det var en profetia.

fredag 17 augusti 2012

Fasta dag 0

Igår kände jag att min kropp verkligen behöver en rensning efter sommarens alla kalas och festival och middagar. Visste bara inte riktigt vad och hur.

Så idag vaknar jag och vet att idag börjar jag trappa ner inför en liten fasta. Rensa systemet för att kunna börja om på nytt. Vata-diet, råsmart och mat från grunden. Hej hösten!

torsdag 16 augusti 2012

Tips

Jag kanske inte ska säga något - eftersom jag har en ganska tråkig bildlös blogg - men jag kan inte riktigt greppa bild- och layouthysterin. Ofta kommer råden kring foton och färg ihop med undermeningen "såhär får många läsare". Aldrig ett ord om texten, förutom när man pratar fonter.

Så mitt enda enkla tips för att lyckas med bloggandet; Skriv. Intressant, roligt, galet, analyserande, gränslöst. Och skriv ordentligt. Tada! En bra blogg är född. Sen är bilderna strössel.

söndag 12 augusti 2012

Söndagsyoga

Har precis avslutat dagens yoga som blev helt magisk. Mest tack vare att vi höll till vid havet och nu kan jag inte riktigt dra mig härifrån. Jag är sjukt tacksam att jag bor där jag bor - så himla fina platser alldeles nära.

fredag 10 augusti 2012

Testing testing

Har hittat en blogger-app och vill se om det funkar.

tisdag 7 augusti 2012

Där jag lägger min hatt*

(* jag har en lite fäbless för att ta typiska engelska uttryck och översätta de rakt till svenska. Här är orginalfrasen; "Wherever I lay my hat is my home". Annan favorit är "It ain't over until the fat lady sings" vilken blir fantastisk kul på svenska.)

Nu är jag äntligen hemma! Det känns som jag varit på resande fot i en måndag och det är obeskrivligt skönt att ha vardagen inom räckhåll. Yogalektionerna. Dagisinskolning. Vattengympa. Möten. Konsultationer. Babysim. Pasta på längden och på tvären.

Med eftertryck ska dock sägas att det har varit den bästa månaden i mitt liv, allt har varit helt fantastiskt. BOOM förtjänar kanske femton egna inlägg för det var så sensationellt. Det känns extra lyxigt att få komma hem till en semesterfirande Milea som i skrivande stund lagar risotto till middag. Livet alltså, det är bara guldkanter vartän jag tittar. Särskilt nu när jag köpt ett nytt duschdraperi.

måndag 30 juli 2012

Dansa dansa

När jag var lite hade jag tydligen lite svårt för det här med motoriken. Inte för att jag minns något av det för det bekom mig inte, men jag har fått höra det. Tydligen har dock inte motorik något med koordination att göra för det har jag massor av.

Koordination. Förmågan att få min kropp att göra saker i samklang. Förmågan att känna hela kroppen samtidigt. Kroppsmedvetenhet. Fingrarna, munnen, höfterna, knäna.

Och att dansa på rave är som att koppla ihop sig med alla andra på dansgolvet. Min kropp är en spegling av deras. Jag kan upptäcka mig själv göra en rörelse som inte kommer inifrån mig utan från någon annan. Och det känns som att jag kommer till min rätt. Att jag kanske inte kan spela fotboll, men jag kan dansa. Jag kan röra min kropp till musiken, jag kan ta in musiken i min kropp. Göra dom till ett.

Och jag tackar så mycket för den gåvan.

torsdag 26 juli 2012

Bröllopsresa nummer ett: check!

Jag vet ju att de finns de människor som älskar att resa, som drömmer om det alltid, sparar alla sina pengar till det och åker iväg så ofta och mycket de kan. Eventuellt är jag gift med en sådan person.

Me not so much. Inte så att jag inte drömmer om att åka till ställen, det gör jag. Men för mig är det helt okej med någon resa per år, eller mer sällan. För att sanningen är att det stressar mig; allt som är utanför min sfär stressar mig. Så jag behöver väl planerade resor, där jag vet vart jag ska och vad jag ska göra. Tid så jag kan skapa en mental bild.

Så den här sommaren kan vi ju konstatera att jag verkligen går utanför min trygghetszon. Vi börjar med ett så stort bröllop att det krävs i runda slängar 50 personers insats för att få det att gå ihop. Hela huset är fullt med folk i många dygn.
Ett par dagar senare åker vi till Hamburg och kom hem i förrgår.
Ikväll åker vi till Malmö och sen vidare mot Portugal och BOOM och vår mycket efterlängtade bröllopsresa nummer två.

Förutom en släng av migrän igår har det gått bra. Pirret i magen är resfeber, inte stress.
För nu åker vi till dansen musiken vännerna upplevelserna värmen. Ryggsäcken är nästan färdigpackad. Huset är ganska städat. Jag är så redo jag kan bli.

torsdag 19 juli 2012

Att trotsa rädslor

Idag fyller jag år. Som en ironisk present ska vi åka båt till Hamburg. Jag tycker inte om båtar. Får inte panik längre, men är inte överförtjust. Vi hörs om några dagar. Då har jag åkt båt hem också...

tisdag 17 juli 2012

När 'lycklig' bara är förnamnet

Dagen innan bröllopet landade det ner flera fantastiska kvinnor i mitt hus. Maria, som ju bor här. Milea, som nästan bor här. Stiffy kommer och bara det är ju något helt enastående eftersom hon inte träffat någon av oss. Issa, Alice och Klara. Och jag får den där möhippan som egentligen inte är någon möhippa utan bara fina människor jag får vara med i lugn och ro kvällen innan. Dricka bubbel, prata sex och knark, äta helt sjukt god mat och jag får naglarna målade, två ansiktsmasker och blir skrubbad från topp till tå med en bodyscrub som Milea gjort och jag får avsluta hela dagen med en lång varm dusch.

På min bröllopsdag vaknar jag av att Milea ställer en kopp te och några jordgubbar på mitt sängbord. Jag smyger upp för att göra mina kriyas och sedan ner i sängen igen. Andas. Vilar. Vaknar långsamt.

Sen drar alla förberedelser igång. Det känns som vart jag än kollar finns någon skönhet som borstar, klär sig, sminkar, smörjer, nålar och sprayar sig. Att få hänga på sig brudklänningen känns nästan overkligt och när nästan alla andra är färdiga placerar jag mig på en stol med en person på varje sida, den ena sätter upp håret, den andra syr fast små blommor i det. Samtidigt sminkar jag mig. Just där är det som i en film.

Självklart regnar det lite, men det gör ingenting alls. Sjal och paraply och sedan bär det av till hagen och den mycket lilla intima ceremonin som ska äga rum där. Jag har inte träffat min blivande man på nästan ett dygn och det är pirrigt och magisk att gå runt där och vänta på honom.

Så kommer han, med sitt följe och vi sammanstrålar. Jag känner mig vacker och strålande, han är mild och stilig. Vår vän tillika ceremoniförättare skapar med en gång en närvaro och helighet. Det helgade rummet innefattar alla väderstreck, uppåt, nedåt och centrum. Vi får förena våra eldar, utbyta rosenkvartsar med våra utvalda personer, sätta ringarna på varandras fingrar och jag gråter nästan hela tiden. Den stora ån brusar i bakgrunden och vädret gör att ljuset är mjuk och lite dovt. Äntligen äntligen är vi faktiskt gifta på riktigt!

Nästa del är att vi får sätta oss i en bil och åka en liten omväg till den plats där middagen ska hållas och alla gäster väntar på oss...

lördag 14 juli 2012

14 juli 2012

Idag gifter jag mig.

Hela huset är fullt med underbara människor som endast grejar och ordnar inför detta. Ännu fler är på väg. Ett par kilometer bort står middagsbordet dukat. Ljud och ljus riggas.

Och jag...jag är mest väldigt tillfreds. 

söndag 8 juli 2012

Morgonen efter...

Jag måste ju såklart ha sovit under natten men det känns nästan inte så. Sovande under samma täcke var jag intensivt medveten om hans närvaro hela tiden. Han ska upp tidigt och jag är medveten om det också. Ser faktiskt fram emot det; för han har en sån där ljusväckarklocka som jag alltid velat ha. Så strax efter sex vaknar jag av att solen går upp och fåglarna kvittrar. När jag slår upp ögonen inser jag att även den riktiga solen gått upp.

På något vis ser jag det som min uppgift att fortsätta denna milda väckning och jag makar mig närmare honom. Låter mina fingrar hitta små stigar längs hans kropp. Buffar. Berättar att det är morgon. Berättar om hur fantastisk jag tycker väckarklockan är. Får leenden och dova halsljud till svar. Det tar sin modiga stund innan han faktiskt slår upp ögonen. Så säger han

ska du följa med upp på taket? 

Och det är väl klart att jag ska! Så finner jag mig stående uppe på ett tak mitt i Malmö, halv sju på morgonen och det är sol överallt. Och jag andas andas andas och möter morgonen med bravur, tar mig fram till kanten, kikar ner. Kikar in i folks lägenheter. Prickar in landmärken. Och så gör vi yoga. Och så är vi tysta och pratar och skrattar. 

Väl nere i lägenheten äter vi frukost, jag lyckas dock bara få i mig lite te och jordgubbar. Allt är fortfarande lite som regisserat och när han givit sig av kryper jag ner i sängen igen. Sover ett par timmar. Vaknar av mig själv och tar ett bad medan jag äter ännu fler jordgubbar. Diskar upp efter middag och frukost. Bäddar sängen.

Och glömmer tandborsten i hans badrum.

lördag 7 juli 2012

Sånt jag gör

- räknar ner till bröllopsdagen. Sju dagar kvar.

- är i Malmö och handlar när bilen tvärdör. Om ni undrar hur lång tid det tar att bli bogserad mellan Malmö och Ystad kan jag berätta att det tar ungefär 2,5 timmar. I dimma.

- finner mig tillrätta som yogafröken. Två gånger i veckan minsann.

- hittar fina kläder på loppis.

- planerar, organiserar och förbereder. Mest detta faktiskt.

tisdag 3 juli 2012

Och tilliten

Det går inte riktigt som jag vill för tillfället. Ingen ny dejt i sikte och en litet märklig stämning som jag inte kan sätta ord på. Och det är hårt hårt arbete att hitta de där energierna bara av mig själv. Men jag tror att det kanske är det som är meningen. Jag vill liksom befästa det Psykologen och jag har inlett och jag får för mig att det är viktigt. Men det finns en bakomliggande känsla att det är något annat, något större som jag ska fokusera på (mellan bröllopsplaner, Tysklandstripp och bröllopsresa that is). Och som jag läste häromdagen; följ dina instinkter - inte dina impulser.

måndag 2 juli 2012

Kanske min sämsta gren

Om dejting vore en tävling så finns det en del grenar jag är jävligt bra på. Som att ta första steget. Flörta. Första dejten. Minnas detaljer och överraska med personens favoriträtt/-film/-choklad/-sexuella lek. Dessutom är jag snäll. Sen finns det grenar där jag inte alls är i mitt esse. Som den där pausen mellan den första dejten och den fortfarande potentiella andra. Vad gör man? Kör på? Leker svårfångad? Pausar? Dansar? Konstigt nog känns andra steget svårare än det första.

fredag 29 juni 2012

Detaljerat om den första riktigt dejten

Dagarna före igår gick jag konstant runt med känslan att jag stod på en klippkant sekunden innan jag hoppar. Hela kroppen pirrade och den här hisnande känslan i magen. Sen kom igår och jag överdriver inte en sekund när jag säger att det var den perfekta upplevelsen. Dealen var att den skulle vara förutsättningslöst men jag hade ändå förberett en tantrisk massage.

Med en gång när vi ses är det en stilla elektricitet mellan oss och vi är på något vis tafatt i våra rörelser. När vi tillsammans förbereder mat och dryck är det oftast jag som går in i hans sfär, snusar, smeker, buffar. Jag får alltid en kram, leende, blick till svar.

Det är också sagt på förhand att jag ska berätta för honom om arketyper och det är det vi pratar om när vi sitter i timmar och äter den mest sensuella mat jag kunde komma på; Kronärtskocka med olika dipper. Ett stimulerande te före, vin till, och jordgubbar efteråt. Och äntligen börjar vi verkligen säga saker till varandra. Om relationer. Om vad jag önskar mig. Om att vi faktiskt har något. Den här kvällen.

Jag finner precis den rätta balansen mellan att ta initiativ och vara passiv. Skrattande kommer vi överens om att jag masserar honom ikväll och att han masserar mig nästa gång. På hedersord mumlar han in mot min hals och jag älskar det faktum att det blir en nästa gång.
Vi gör iordning för massage och grenslande honom börjar någon slags avklädning. Jag har hållit mig så länge och äntligen börjar jag ge utlopp för min nyfikenhet och i allra högsta grad aktiva sexuella energi. Jag känner mig så otroligt levande och vital när han betraktar mina bröst, sväljer och likt en magnet dras hans händer mot mig.

Halvnakna hamnar vi där igen, jag över honom. Han är smal och hans höftben skär in i mina mjuka lår som omsluter honom. I ett försök att gå av och gå vidare till den faktiskt massagen hindrar han mig och trycker sitt bäcken upp mot mitt. Vi talar, viskande, skrattande, men jag minns inte om vad. Om helighet. Om styrkan i något större. Om gudomligheten i oss alla.

Till slut har jag honom naken på mage framför mig och jag ger mig helt hän i upplevelsen att få smeka, utforska, finna varje millimeter av hans kropp. När han får vända sig om är han nästan inte naken för mig längre och våra kroppar känns som tentakler, verktyg, sensoriska känslerspröt...
...och kuken. Helt klart godkänd. Och jag tar honom i munnen tills jag själv upplöses och så grenslar jag honom igen. Hans erektion pressas mot mitt blygdben och jag är så svullen, öppen, redo att det är ren tur att han inte glider in i mig.

Sakta avrundar jag och avslutar med att sitta och hålla hans huvud i mina händer. Sedan lägger vi oss nakna bredvid varandra och jag börjar förklara

från den stunden på centralen har jag haft den märkliga känslan av att vilja komma in i dig. Jag vill vara inuti dig.

Han svarar, lågt men tydligt

åh, det skulle jag behöva.

Och jag fortsätter hela tiden ta på honom, jag kan inte låta bli. Han finns där, stadig och närvarande, men passiv. Till slut kan jag inte hålla mig utan frågar

kan du ta på mig

Och jag blundar och han viker armen jag vilar på mot mig och börjar smeka min panna. I en sekund han jag tänka att det var ju det mest ortodoxa ställe som finns innan min kropp börjar säga emot. All min energi blir fokuserad på denna enda punkt och jag hade aldrig trott att jag skulle kunnat bli så upphetsad. Trodde jag. För en obestämd tidsrymd senare började hans smeka min höft med sin andra hand och han använder de mest lätta lätta rörelser och jag tror att jag ska dö. Missförstå mig inte här, jag är ingen feathery stroker girl, men något han gör...det känns som att han spelar på mig som jag vore ett ytterst förfinat instrument och jag gör ljud och åstadkommer vibrationer jag aldrig vetat om existerat i min varelse.

Till sluta kan jag inte hålla mig längre utan vänder mig mot honom och det enda jag känner är att jag måste ha mer, hårdare, hårdare men han fortsätter bara med lätta lätta rörelser och skrattar dovt åt mig och jag är en millisekund från att bli riktigt förbannad och jag håller fast hans händer, drar honom i håret, bits, riv, trycker mig med hela min längd mot hans kropp.

Och sen bara upplöses allt. Vi är så nära att kropparna inte räcker till och i en dimma går vi och lägger oss i sängen. För att sova. Jag sublimerar lite, han ställer klockan. Jag dricker vatten, han drar ner rullgardinerna. Innan vi somnar pratar vi om orgasmer.

Nästa dag...får bli ett eget inlägg.



torsdag 28 juni 2012

Intensiva tider

Okej, jag kan förstå att det kan verka lite enkelspårigt att bara skriva om Psykologen hela tiden. Men. Det här är anledningen till att jag i fyra år haft ett öppet förhållande utan att faktiskt utnyttja det. Jag har vetat att det kommer någon som jag inte vill hålla tassarna från. Nu när det verkligen händer är jag så exalterad att jag inte kan äta. ...och det kan ju bero på att jag är på väg hem till honom. Över natt. Förutsättningslöst, men ack, så mycket förhoppningar.

måndag 25 juni 2012

Storleken spelar roll

Jag vet inte hur det är med er andra, men jag har haft turen att ha väldigt många välhängda partners. När jag haft någon som varit liten har jag faktiskt inte varit så nöjd. Faktum är; jag gillar stora kukar. Är det nu märkligt av mig att tänka så mycket på Psykologens varande eller icke varande? För jag har faktiskt ingen aning än men befarar att den går åt det lilla hållet. Även om det är så kan jag ju dels inte göra något åt det och dels inte heller strunta i det som påbörjats, jag vill fullfölja rörelsen så att säga. Fråga: vad gör jag om den visar sig vara liten?

söndag 24 juni 2012

Och någon slags kosmisk orgasm

Så var det fest i helgen, skogsfest. Också så kallat rejv. Ett gäng (400 ungefär) glada människor som träffas och dansar järnet i flera dagar.

Det är jag och Mannen. På plats möter vi Psykologen och tio minuter senare öser regnet ner. Vi hamnar på dansgolvet och jag känner mig så trygg så trygg av Psykologens gestalt i ögonvrån, strax bakom mig hela tiden. Vid ett mellanbeat i musiken närmar vi oss och bildar en bubbla. Glädje och liten förvåning över den närhet som kan visas så öppet.

Så fortsätter det vara vi tre och tidigt på kvällen inleder vi en resa tillsammans. Svampen mjukar upp, öppnar upp, väcker upp. Och allt är nytt, egentligen känner vi ju inte varandra alls och jag är i ett tillstånd av sensoriska upplevelser, sensualitet, glädje och kärlek, stöttad av en stark feminin energi. Jag hamnar alltid i mitten, med en man på varje sida. Någon tycks alltid röra vid mig och medan de beter sig som två lejonhannar vajar jag som ett gräs, hos än den ena, än den andra. En klapp på kinden, snus på halsen, lutar mot axeln en arm om midjan och raspig skäggstubb. Ett lätt regn smattrar mot tälttaket och ett enda värmeljus gör skuggorna mjuka.

Det är först framåt morgonen som vi möts igen i vår egen sfär, Psykologen och jag. Mannen har funnit en gammal kär vän och äntligen äntligen börjar små försiktiga ord ramla över mina läppar.
jag tycker om dig och vill ha dig för din egen skull

och musiken är suggestiv och gryningens ljus bildar en slags slöja och jag ser in i hans ögon som har exakt samma färg som mina. Hans kind mot min kind, andetag i mitt öra, en hand genom mitt hår. Och ögonen, blicken, som hela tiden betraktar mig, aldrig viker undan och ett förfluget meningsutbyte från dagen innan flyger genom mitt huvud

- förföljer du mig?
- ja, och inte bara med blicken

och jag får använda all min självkontroll för att inte bara slita av han alla kläder, bitas, rivas röra mig för att komma närmare. Mina händer under hans tröja och huden är så varm så varm och läpparna är en millimeter ifrån varandra och andetag andetag andetag och jag vet inte riktigt vad det är jag gör och vi är så nära så nära höfter mot höfter och precis när jag tror att jag ska dö om jag inte får komma in i honom kommer musiken till sitt klimax och på en djup inandning är jag där. En frigörelse av energi som är så stor att jag skakar och han håller fast mig och jag kan inte tro det.

Orgasmens natur är märklig och långt mycket mer mångfasetterad än vi vet.
Och den här...en orgasm med alla kläder på, med alla händer ovanför bältet, och där inte ens läpparna möts. En kosmisk orgasm.

Och dagen efter kan jag till min glädje och lättnad konstatera att det var inte bara nattens festligheter som skapade vårt möte. Han lyser upp när han ser mig och till och med avskedskyssen i Mannens absoluta närhet känns fullkomligt naturlig.

tisdag 19 juni 2012

Sånt jag gör

- kanske överskattar min egen förmåga genom att boka in att föreläsa, middag med Mannens familj och en meditationscirkel, allt på samma dag.

- binder ihop trådar så vi kan åka på midsommarfestival. Bara en tråd kvar!

- planerar, bokar och betalar bröllopsresan på en timme blankt. Ibland är det lätt att vara oss.

- fantiserar om att gå ner på knä och suga av diverse olika män. Vad betyder detta egentligen?

- pillar med min sprillans nya telefon. Självklart är det en iPhone. Mycket nöjd.

- läser och suktar efter FiveFinger Shoes. I ull, särskilt utformade för yoga.

söndag 17 juni 2012

Lite mer om relationer, sex och sånt

Jag upplever att jag har väldigt svårt att faktiskt beskriva min och Mannens relation. Antingen låter det väldigt klyschigt, romantiskt och puttinuttigt. Eller så låter det bara hemskt och problemfyllt. Ibland ser jag hur folk tror att jag är den stackars kvinnan som blir förd bakom ljuset av sin man, fast jag oftast ser saker tydligare än vad han gör. Just nu känns det viktigt för mig att faktiskt reda ut vad vårt förhållande är baserat på (jag kommer till varför det är viktigt).

1. Från första stund har vi varit överens om att ha ett 'öppet förhållande'. För oss betyder det att om man vill och träffar någon som det uppstår något fint med så ska man få uppleva det. Nyckelorden här är att man ska vilja det, det är inget man letar efter och det handlar om något som är sunt, harmoniskt och lustfyllt. Det här har hittills inte alltid fungerat så som det var tänkt, men det är trial and error som gäller.

2. Vår gemensamma andliga vision. Inget binder oss samman mer än detta. Vi pratar dagligen om resonanser, tekniker, attityder, tekniker, sublimering, energier, andar, tarot osv. Det är svårt att sätta ord på hur mycket detta tillför och att det andliga perspektivet ingår i allt. Vi tror att allt har en större mening, och det är denna gemensamma inställning som gör att problem och utmaningar inte tar överhanden.

3. Skillnad på sak och person. Jag kan älska Mannen, även om jag inte älskar allt det han gör.

4. Vår gemensamma dröm. Från början har vi haft en dröm om att bygga upp en verksamhet, och det är det vi jobbat för hela tiden. Alla beslut fattas utifrån den här visionen.

5. Även om vi träffar andra är det du och jag.

Jag vet inte riktigt vad som har utlöst det, men på senare tid har saker verkligen börjat falla på plats. Först gick vi den där tantriska workshopen, sen börjar det spira något mellan mig och psykologen och i helgen hade Mannen sex med en tjej vi trippade med, med min välsignelse. Allt det här har bara fört oss närmare och närmare varandra och jag ser mycket fram emot vad den här sommaren kommer erbjuda. Och att vara här nu, och att allt faktiskt funkar som som vi vill, det är verkligen värt alla bakslag. 

fredag 15 juni 2012

Världens snabbaste dejt

Med en timme i Malmö innan mitt tåg gick vidare mot Österlen tyckte jag att det var på sin plats med lite sällskap. Jag sms:ar Psykologen. Kanske inte så mycket för att han är trevlig, schysst att prata med och bor nära centralen. Utan kanske mest för att våra kramar när vi setts bara blivit längre och längre.

Dock visar det sig att han slutar jobbet ett par kvarter bort ungefär 23 minuter innan mitt tåg går.
Men han skriver;


Hinner vi? 

Och jag svarar;


En kyss och en kram borde vi ju hinna. 

Och klockan tickar. Jag har biljetten i fickan. Jag sitter inte ens utan står upp, redo. Försöker upptäcka honom i människohavet. Så kommer han. Ler stort. Hejdar sig när jag öppnar mig för en kram och ställer ner sin väska. Vill inte att något ska vara i vägen.


Så sjunker vi in i varandra. Han är senig och muskulös, jag känner mig ungefär som maschmallows. Han är lång, jag vilar mitt huvud mot hans bröst. Så vänder jag ansiktet uppåt och faktiskt så möts vi i den där kyssen. Pussar först men i slutet känner jag smaken av kaffe med tungan.


Några få meningar hinner utbytas. Mår du bra? och Jag har en liten föreläsning att hålla för dig och Min morgon var precis som jag ville ha den och det här blev en väldigt snabb dejt. 

Nio intensiva minuter innan jag kastar mig iväg till perrongen och hinner precis kliva innanför tågdörrarna innan de stängs och tåget rullar iväg. 


måndag 11 juni 2012

Hej Göteborg!

Och för första gången kände jag inte mig genast hemma i staden.
Börjar bli alltför van vid ängar, hagar, allér, skog och hav.
Så alltså, idag vaknade jag upp i den mysigaste ettan i Majorna.
Idag ska jag sy min bröllopsklänning och alltså också träffa mormor.
Idag ska jag helst inte bli blöt, även om det skulle regna. För någon försökte packa smått och tog varken med ordentlig tröja eller jacka. Jag menar, det är ju juni för guds skull!

måndag 4 juni 2012

Och så slickar jag mina sår

Under hela mitt liv har jag alltid dragit mig tillbaka när jag av en eller annan anledning mått dåligt och/eller känt mig sårad. Jag vill inte prata med någon, knappt ens veta att andra människor finns. Jag kopplar ner internet, stänger in mig i något rum och försvinner i en bok eller serie.

Och där stannar jag tills jag fått fason på mig. Tills jag läkt såpass att det finns plats för andra i processen. Detta är anledningen att när jag var deprimerad och utbränd lämnade jag sällan sängen, om jag inte hade en bra dag.

Detta är också anledningen att många omkring mig fått uppfattningen att saker går så lätt för mig. Det gör det inte. Det är fruktansvärt jobbigt i perioder. Men eftersom jag inte kommer fram fören allt är bra och jag mår bättre så verkar det som det var easy peasy.

Idag är en sådan dag. Och jag fick tvinga mig själv att skriva det här inlägget. För ärligt talat så är jag så jävla arg och ledsen och besviken just nu att det inte riktigt känns som på riktigt.
Trots att jag på senare tid har ifrågasatt just den egenskapen hos mig själv så är jag ändå optimistisk på något sätt. Det kommer lösa sig. Jag fattar bara inte hur. Men trots det blir jag knäckt när jag sett hela mitt liv i ett paket och någon (jävla jävla kärring) rycker bort det. 

söndag 27 maj 2012

Sökare

Häromkvällen spelade vi det eminenta spelet Orangino och som alltid tycker jag det är mycket spännande. Otippade ord, intressanta diskussioner, självinsikt och att man alltid kommer lite närmare varandra.

Så drar jag ordet Sökare och lägger tvärsäkert fram en fyra (stämmer helt och hållet) på mig själv.
De andra runt bordet lägger varsin etta (stämmer inte alls).
Va?

Så förklarar de för mig så fint att jag är ingen Sökare. Jag är en Skapare, eller möjligtvis en Finnare.
Exempel på detta; när vi började kanalisera var jag den enda som inte frågade andeguiderna efter min guide/skyddsängel/totemdjur/you name it. För att jag helt enkelt tänkte att när jag behöver veta och om jag är öppen nog kommer den informationen komma till mig. När det är dags.

Lite så. Bara för att man är andlig och utövar andlighet betyder inte det att man är en sökare. Vissa är liksom redan framme i vissheten och behöver inte leta mer. Tänk att jag inte fattat det här för än nu.

fredag 25 maj 2012

En slags bröllopsdag

Så alltså, om några timmar är jag gift. Borgerlig vigsel, vilket bara innebär att skriva under lite papper, men ändå. På något vis är det som att det ändå inte räknas, det är ju inte vårt bröllop. 
Dock ganska härlig fredag. Städa lite, sola lite. Ta på sig klänning, skriva på papper. Äta middag med  våra vittnen, ila hem och förbereda kvällens seans.

Duscha ska jag nog göra också. Och grilla lite till lunch.

lördag 19 maj 2012

Auyrveda, årstider, hår och hud och sånt

De olika årstiderna ökar ju på olika doshor. Varmt och torrt (sensommar) ökar pitta, vinterns kalla torra klimat ökar vata och våren kommer med kahpa. Eller hur var det nu? Har man upplevt vintern i Skåne kan man ju inte påstå att den är så torr. Regn, någon?
Men ändå märker jag det på huden och håret som under vintern blir knastertorrt. Det är särskilt då sesamolja är en gåva från gudarna. Att riktigt dränka sig i det, inifrån och ut.
Och så kommer sommaren. Och fukten! Även fast idag är en solig dag var det som att gå i en djungel och jag nästan ser hur alla dessa grönskande växter avger och binder och håller fukten så hög. Och jag älskar det. Min hud och mitt hår också.

torsdag 17 maj 2012

Sånt jag gör

- Sätter upp en vindskydd i vardagsrummet inför sambons lilla vandring.

- Gör budget inför Projektet. Inte min starkaste sida - men när jag väl kommer igång går det som hejsan.

- Försöker borsta min långhåriga katt fri från tovor. Går sådär.

- Blir glad att jag sparat några plagg från min förra tjockis-period. Nu kan jag bära Isaac Mizhari (eller nåt sånt) på vigseln nästa vecka.

- Ställer till med olika kalas. Förra helgen pizzaparty, nu rabarberfest.

- Oh, just det, det jag gör ungefär mest av allt; Tittar på 'Sabrina The Teenage Witch'.

tisdag 15 maj 2012

Att leva lyckliga i alla sina dagar

I sommar gifter vi oss. Faktum är att den borgliga vigseln sker redan nästa vecka, men den riktiga ceremonin och festen har vi i juli.

Det kan kanske verka konstigt att jag gifter mig med någon som under merparten av vårt förhållande varit aktiv sexmissbrukare. Och faktum är att om man ser det i tid så har det varit mer dåligt än bra de senaste fyra åren, förhållande-mässigt. Vi är på uppgång nu och därför tänker jag såhär; det handlar om perspektiv.

Om jag faktiskt lever tillsammans med Mannen i fyrtio år till - då är ju fyra 'dåliga' år ingenting. Jag upplever att samma tankesätt går att applicera på nästan allt. So what, om det tar tio år att från idé till verklighet bygga upp den verksamhet jag drömmer om? Det är ju det jag vill göra fram till pension.

Det lustiga är att tiden tycks bete sig helt annorlunda när man har det långa perspektivet på saker och ting. Det 'jobbiga' tar inte över och allt som är fantastisk är det ännu mer.

onsdag 9 maj 2012

Kinesisk magmassage

Ett led i att må bättre (bli starkare, ha mindre ont, vara piggare) så har jag börjat gå på behandlingar hos min vän som är massageterapeut och utbildad inom kinesisk medicin. Sist gav han mig en kinesisk magmassage att göra varje dag.

Så varje morgon står jag där och masserar min stora mjuka bleka mage. Ofta kommer Mumsan och klappar lite på den också. Och det känns...viktigt. Nödvändigt. Ännu har jag inte märkt några stora fysiska förändringar men det är en mycket trevlig liten ritual. Magmassage.

måndag 7 maj 2012

Sånt jag gör

- köper tyg till min bröllopsklänning. Eller rättare sagt; försöker köpa tyg, men mamma kapade det precis innan kassan och vägrade låta mig betala. Ändå, tyg finns!

- får en vigselring av mormor. Lyckan i det...ordlös.

- åker till ett lekland med Mumsan. Leker oavbrutet i tre timmar och skrattar så jag idag har träningsvärk i ansiktet.

- blir allmänt bortskämd av föräldrarna.

- planerar ett nytt fantastiskt spännande feng-shui-uppdrag.

onsdag 2 maj 2012

Tid barn livet

Jag kan inte minnas att tiden kändes så märklig innan vi fick barn. Då gick den mest i ett svajande svisch och vad gjorde jag egentligen om dagarna? och inget särskilt kändes varken bråttom eller långsamt.

Nu är varje ögonblick märkligt intensivt. Varje dag av graviditeten var en enda lång väntan - jag tror aldrig att man väntar så som när man väntar sitt första barn - och det kändes olidligt långsamt. Sedan. Ett barn. Som under ett ynka år gör sådana stormsteg i utveckling att varje vecka är som en helt ny tid. En helt ny era. Och helt plötsligt går det för fort och vi säger saker som

minns du när hon inte kunde gå? 

fast det bara var tre-fyra månader sedan. Den här veckan upptäcker hon att hon kan stampa i golvet samt snurra runt om hon trampar på stället. Ibland står vi och snurrar alla tre, det tycker hon är fasligt roligt. Och jag tänker

kommer jag minnas det här?

för jösses, detta intensiva nu, jag kan inte riktigt greppa det. Kommer det vara såhär resten av livet nu? Att jag häpnar och hissnar och blir lite yr för varje steg hon tar? 

Hejdå Våren!

Jag fnissar lite i mjugg åt alla som hälsar våren välkommen med Valborg. Faktiskt är det så att det är helt tvärtom - våren är slut. Nu börjar sommaren och om sex-sju veckor är vi mitt i den. Ni vet. Mid-sommar. Mitt i sommaren. Maximalt med Yangenergi som ska driva oss framåt resten av året. Den energin ger oss bland annat;

- Fokus
- Målmedvetenhet, förmågan att sätta mål
- Medvetenhet
- Förmågan att ge, att leda
- Förmågan att påbörja och sluföra

Så. Välkommen sommaren!

torsdag 26 april 2012

Något inte så roligt

Det kan vara så att jag har fibromyalgi. Inte så himla roligt

men

det ger ju en förklaring på varför min kropp varit så märklig och haft ont och varit stel och öm sedan graviditeten. Samt varför jag varit så trött. Och deppressionsbenägen. Visste ni förresten det, att graviditet kan utlösa fibromyalgi? Det visste inte jag. Men nu så.

måndag 23 april 2012

Frågor! Frågor till mig!

Östfronten skickar vidare frågelistan till mig och jag blir så glad och känner mig väldigt inkluderad. Here we go!

1. Vad gör du för att du ska må bra?
Mitt instinktiva svar är; inte tillräckligt. Men det jag gör mest är att jag är väldigt medveten. Jag gör bara sånt jag verkligen vill göra. Och det rent praktiska; kriyas, yoga, mycket vatten, bra ordentlig mat. Umgås med bra inspirerande människor. 
2. Din bästa smak och varför. Mmm. Kombinationer av olika smaker. Som choklad och banan. Hallon och lakrits. Tomat och curry. Och det tycker jag om just för att de inte är så självklara.
3. Den låt du alltid lyssnar på när du vill bli glad. Kanske inte alltid, men ofta den här.
.4. Favoritfilm och varför
Möjligtvis Avatar. Den berörde något djupt i mig och jag återkommer ofta till den i tankar kring jorden/människor/miljö/klimat/framtiden.
5. Favoritfärg och varför. Jag älskar färg. Med utgångspunkten att allt har olika resonanser och vad man omger sig med i högsta grad påverkar hur man mår så färger väldigt centralt för mig. Just nu är jag inne på mycket passionerat djuplila, mustigt orange och vilsamt grönt.
6. Hit borde du åka och varför.
Till mig/oss. Du kommer inte vara samma människa som när du kom hit och med största sannolikhet vara stärkt, peppad, inspirerad och ibland lite knäckt.
7. Det här är min grej. Och därför är jag bra på just det? Att lära. Inte att vara lärare; det tröttnar jag på. Men en av mina största gåvor är att så fort jag kan något kan jag också lära ut det. Mycket pedagogisk. Utöver det har jag en stark och fin uppkoppling och gåvan att kunna läsa andra och få information som jag sedan förmedlar. Jag guidar människor.
8. Vad gör du för att andra ska må bra? Se förra frågan!
9. Ditt favorit filmklipp (av typen vimeo eller youtube etc)
Är tråkmåns, gör inte alls sånt.
10. Om jag var en låt, vilken skulle det vara och varför.
Förmodligen den här. För att den är lite konstig, kort, väldigt pampig på något vis och lämnar en lite förundrad och glad.
11. Om jag var en annan person för en dag skulle jag vilja vara - och varför. Det skulle vara häftigt att få vara min yogalärare; hon är sjukt vacker, bor på ett ashram och utöver tantriskt sex hardcore.

Jag vill skicka vidare till;
Vilken Chula
Erika
Miss UD

Duktiga Tjejen
Milea

Om igen


Och frågorna är;
1. Dina tankar kring reinkarnation?
2. Om du föreställer dig att du har vingar hur skulle de se ut?
3. Om du vore ett djur, vilket djur skulle det vara?
4. Gör du det du drömmer om?
5. Vad är din största gåva/färdighet?
6. Vad betyder pengar för dig?
7. Dina tankar kring droger (alkohol, nikotin, koffein, opiater, pychadelier osv)?
8. Tänker du på att hjälpa andra?
9. Hur inreder du ditt hem?
10. Vem saknar du?
11. Känner du att din omgivning förstår vem du är?

För att jag är värd det

Det här med att (i princip bara) ha vänner som utövar någon slags form av terapi/behandling är så lyxigt att det är inte klokt. I förrgår zonterapi, igår massage och idag ännu en massage med akupunktur. Jag njuter för fulla muggar och får återigen inse hur bra det är för mig att ge mig själv sånt. Att be om, byta, betala för olika behandlingar. Ofta bortprioriterar jag det med någon vag invändning att jag klarar mig ändå. Men det är så värdefullt att göra saker som bara är för mig; gå på en behandling, kurs eller workshop. Det känns som att livet visar mig att jag behöver och är värd allt detta, helt enkelt genom att sända dessa duktiga människor i min väg. Människor som dessutom utropar; jag masserar alla ikväll!

onsdag 18 april 2012

Skuggslagsmål

För att beskriva egot kan man säga att det är min skugga. Det är en aspekt som avbildar mig men likväl är det inte jag. Men så ibland, eller oftare än så, går man upp i denna skugga och börjar på riktigt identifiera sig med den. Man fastnar i allt man tycker, tänker och tror. Man fastnar i principer och rätt och fel, bra och dålig, över och under. Man fastnar i att kategorisera.

Må så vara.

För det riktigt löjliga inträffar ju när man kommer i närkontakt med någon annans skugga. Då man bestämmer sig för att hålla sig till någon slags princip för att inte ge den andra skuggan rätt. För då skulle ju du ha fel. Och det går inte för sig.

Och om man inte passar sig så kan man vara inblandad i ett skuggslagsmål som egentligen inte har någon substans allt. Om det inte har framgått så är 'man' JAG. Mitt ego är så stort (och tyvärr obalanserat) just nu att jag sällan sett på maken. Detta gick upp för mig igår och jag kan ännu inte se någon rimlig förklaring till varför. Men jag vet ju vad lösningen är;

sublimering, sublimering, sublimering.

tisdag 10 april 2012

Sånt jag gör

- får ont i halsen och blir förkyld

- svänger ihop en ljudcirkel och en påskfest

- pysslar om det lilla hjärtat som även hon blivit sjuk

- försöker sova varje ledig stund jag får

- oroar mig lite för sånt som pengar

fredag 30 mars 2012

Små ord på en papperlapp

För några månader sedan, inför det stora Bloggeventet, beställde jag visitkort. Big deal tänker ni. Men se, när man faktiskt inte har någon färdig utbildning, inget diplom, ingen yrkestitel, inget företag...det kändes lite som en dröm att ha ett visitkort. Så när jag skapade det struntade jag högaktligen i allt sådant. Istället skrev jag mitt förnamn och under står det

Samtal ~ Yoga ~ Tarot ~ Föreläsningar

Och det är så märkligt att sedan de korten blev verkliga, de där orden blev tryckta, så har jag fått en rejäl dos ökat självförtroende. För det är faktiskt det jag gör, det jag livnär mig på. Det är mina styrkor, mina gåvor, min kunskap. Och en naturlig konsekvens är ju att jag har mer uppdrag än någonsin. Att göra visitkort blev den största affirmationen någonsin.

Det gör mig lycklig.

måndag 26 mars 2012

Litet smakprov av min helg

Tjugo otroligt vackra kvinnor i ett hus på landet. Intressanta och lärorika seminarier om Kvinnlig Orgasm och Den Occulta Kraften Hos Yonin. Morgonyoga. Tantrisk massage. Skogspromenad. Härliga överdådiga måltider. Massor av kramar kyssar komplimanger skratt öppenhet kärlek. En helig ritual.

Jag är så högt upp just nu.

torsdag 22 mars 2012

Regression

Häromveckan gjorde jag mitt livs första guidade regression. Jag var nervös innan, hela dagen var ett pärlband av spännande roliga och härliga händelser. Dock inte pressat, så jag befann mig på Nya Andrum i god tid innan själva sessionen. Jag hade grundat med både lunch och fika för att ge mig själv lite extra jord.

Allt inleddes med ett samtal där Violeta förklarade vad som skulle hända, hur det skulle gå till. Bland annat förklarade hon att om hon har tur så får hon se det jag ser och är med om, lite som att se en film. Hon guidas av min guide som berättar för henne vad som är viktigt att fokusera på och som bestämmer vilket eller vilka liv man ska hamna i. Min fina vän Fredrik praktiserar där och var med i början, vilket var ett skönt stöd. Jag fick även möjlighet att berätta om varför jag var där, om jag sökte något särskilt osv. Ett av mina 'problem' var att jag aldrig minns min kropp när jag minns. Möjligtvis kan jag se mig själv utifrån, men jag ser aldrig ner på min kropp. Mycket märkligt, tyckte jag.

Så fick jag ligga på en bänk, med kudde och filt och allt sånt. Violeta satt vid mitt huvud. Det var någon slags musik på i bakgrunden som jag störde mig lite på först men som sedan försvann helt. Jag fick andas efter hennes ledning och jag tyckte att jag kom ner i ett meditativt tillstånd väldigt fort. Sen började hon guida mig neråt, över en äng, in i ett hus, in i ett väntrum. Där fick jag se en dörr som ledde in till det liv jag behövde se.

Vad som kändes märkligt under hela upplevelsen var att jag skulle prata, jag skulle svara på hennes frågor hela tiden. Beskriva hur dörrarna såg ut, vad jag såg, hur jag kände mig. Förklara hur saker låg till.

Först kom jag till en händelse i mitt nuvarande liv då jag var ungefär tre år. Det var ingen särskild händelse egentligen, men min upplevelse av den var otroligt stark och nästa steg i regressionen var att jag fick förklaringen på varför.

Då hamnade jag i England i början av medeltiden. Jag var pojke och näst yngst i en stor familj. Min stora kärlek och den jag hade bäst kontakt med var min lillasyster. Vi hade det väldigt fattigt och mina föräldrar tog på olika sätt ut sin frustration. Min far jobbade väldigt mycket och var ganska frånvarande. Min mor var mest bitter och trött och brydde sig inte så mycket om något alls. Detta ledde till att en dag några år senare så dog min syster på grund av att ingen såg henne när hon av hunger åt något som var giftigt och ingen hejdade henne. Min syster som är min dotter i detta livet.

Detta ledde till att jag drog slutsatsen att när man inte syns då kan man dö. Denna otroliga skräck har jag fortfarande med mig. Att inte synas är i mig något på riktigt farligt och i min nuvarande barndom skapade jag nya blockeringar i mig utifrån denna rädsla.

Vidare i det livet gick jag i kloster och i många år kände jag mig osynlig även där. Jag kunde inget särskilt, jag kunde inte läsa eller skriva och det gick inte bra när jag försökte lära mig. Jag hade inte någon särskild bra hand med människor och jag kunde inte laga mat. Så länge hade jag bara de enklaste sysslor. Tills jag av någon anledning upptäckte träsnideri. Och jag snidade och snidade och folk åkte långt för att köpa mina radband. Jag dekorerade hela kyrkorummet, hela klostret, jag gjorde portar och dörrar och valv med snidade vackra rosor och rankor och blad och levande organisk rörelse.

Så dog jag, fullkomligt nöjd, gammal. Jag fick uppleva dödsögonblicket och jag fick möta min syster igen. Jag fick se min begravning och jag fick för första gången se allt jag gjort, se att jag varit bäst på något, att jag lämnat något efter mig. När jag levde kunde jag nämligen bara se den bit trä jag arbetade med, jag såg inget annat.

Sen fick jag sakta vakna upp och alla bindus och nervknutor och punkter i hjärnan var så aktiverade att det kändes som träningsvärk och jag hade en duktig huvudvärk. Jag fick befästa vad jag hade med mig; mitt behov av att faktiskt vara väldigt duktig på något och att synas. Med mig i detta livet har jag min Lilla M som finns för att ständigt påminna mig om det, och jag ska bekräfta att hon syns, att jag ser henne.

Att göra en regression var otroligt stark och jag kan rekommendera det väldigt mycket. Hon sa att jag var 'lätt' att arbeta med och jag tror att det dels handlar om min vana att meditera och min starka visuella förmåga.
Har ni frågor, ställ gärna dom.

onsdag 21 mars 2012

Det Nya Livet V

Just ikväll håller jag på att runda av den andra faste-dagen. I somras fastade jag ju två dagar i veckan, men inte sammanhängande så idag bröt jag ny mark. Ännu går det förvånansvärt lätt och jag tar det som ett tecken att jag sköter mig. Mitt relativt lösa mål är att fasta i fem-sex dagar allt som allt och att i alla fall ett par av dem enbart dricka vatten och örtte.

Både igår och idag har jag druckit juice, smoothie och ätit en portion slät soppa, plus vatten och te såklart. Det känns viktigt att inte köra för hårt med tanke på att jag ändå behöver förhålla mig till människor hela dagarna. Igår simmade jag efter babysimmet men idag har jag tagit det väldigt väldigt lugnt och väntat in kroppens anpassning. Imorgon hoppas jag att jag kan klara av trädgårdsarbete på förmiddagen och lite jobb på eftermiddagen.

Imorgon går dessutom Mannen också in i fastan, så det blir några dagar då vi kör allihopa. Dock tror jag att jag kommer köra längst. Ser mycket fram emot att få utvärdera när veckan är slut!

tisdag 20 mars 2012

Mitt hem, min borg, mitt zoo

Nu, en och ett halvt år senare än planerat, är vi ju äntligen den där vuxna till i hushållet. 125 kvm på tre vuxna känns lagom. Särskilt när kallhyran är på 6400 riksdaler varje månad. På nämna yta finns ju också en sextonmånaders unge, två katter och en hund. Det är absolut inte trångt men ibland kan det kännas lite som ett zoo.

Och häromkvällen pratade vi om elefanter och om inte Sveriges enda elefanter fanns på Borås djurpark hade vi åkt direkt. Och det är så fantastiskt, det här med att utöka sin familj. Det är mycket lättare, mycket skönare och mycket roligare än vad jag någonsin hade kunnat tro. Och glädjen i mig att jag inte bara hittat EN person som vill bo med mig, utan två.

Nej, TRE! För snart flyttar ju Milea hit också! I'm a very lucky girl.

söndag 18 mars 2012

14. Something you are reading


Att läsa den här lilla boken är som att läsa om Mumsan. Jag får nästan lite andnöd. Vilken utmaning att vara förälder till en sådan fantastisk unge!

lördag 17 mars 2012

En liten vecka

För en vecka sedan var jag på en yogadag.
Dagen efter höll jag yoga.
I onsdags gjorde jag en regression.
I går reste jag på svamp.
Imorgon ska jag leda yoga och hålla en ceremoni.

Så alltså. Just det här ögonblicket är det lite svårt att klämma in andra saker. Som internet. Men snart så, då ska jag skriva allt vad jag kan om mina upplevelser. Särskilt regressionen, det var enormt.

torsdag 15 mars 2012

Andlighet i kubik

En gång fick jag frågan 'Hur andligt utövande är du?'

Just vid det tillfället låg jag lågt med yogan, mediterade mer sällan än jag ville erkänna och var inte någon aktiv del i en andlig gemenskap. Men jag tänkte till och insåg att trots det så utövar jag och lever i min andlighet hela tiden varje dag. Jag är medveten om vad jag äter. Jag gör min reningsövningar (kriyas). Jag pratar om och är i utveckling. Jag använder tarot som ett verktyg. Jag tänker på astrologin och på hur det påverkar mig. Generellt kan jag säga att det inte finns något som inte är andligt för mig, eller som kan få den aspekten.

Dessutom tror jag inte att det finns människor som inte är andliga. Att vara människa är att ha en förbindelse med Alltet, även om vi inte är medvetna om det. Och det är okej. Jag vill aldrig övertala någon att tro, inte heller har jag ett stort behov av att alla måste tro som jag. Gemenskap kan finnas ändå. Nyckeln är acceptans.

Sanningen är dock att jag verkligen lever upp när jag aktivt utövar det jag tror på. När jag gör min yoga flera gånger i veckan. När jag gör mina auyrvediska kurer. När jag förbereder och genomför ceremonier (som den på söndag). När jag planerar fastan, den som börjar nästa vecka.

Jag är i mitt rätta element och jag vet att detta är jag född att göra. Jag är född att guida, instruera, lära ut, initiera. Jag är född att kommunicera med många dimensioner samtidigt. Jag är född att väcka de som sover. Jag är född att hela tiden vara i rörelse, att alltid utmana mitt ego. Jag är född att vara öppen och ta emot allt det universum ger mig.

onsdag 14 mars 2012

En liten insikt sådär i ottan

Jag står och gör mina kriyas och tänker på handlingar, situationer och saker som är 'slöseri' med energi och energitjuvar. Vi gör ju alla många gånger saker på ganska ineffektiva sätt. Nästa led i min tankegång blir att dessa handlingar borde ju rimligtvis föda fler, i enlighet med lagen av attraktion, att vi får vad vi sänder ut och så vidare.

Alltså borde varje sak vi gör utan ordentligt syfte fokus mening intention så skapar vi mer av det. Genom att applicera det här skulle jag effektivt kunna eliminera alla energitjuvar. Och om jag 'måste' göra något som jag upplever är slöseri borde jag kunna väga upp det med tre saker som jag gärna lägger min energi på. På saker som ger mer energi.

måndag 12 mars 2012

Magsäcksköljning

Duktiga Tjejen vill veta mer om den där magsäcksköljningen jag nämnde som hastigast. Jag hittade inget på internet om det och har tyvärr inte heller hittat mina anteckningar så jag kan ge er den korrekta yogiska benämningen. Men jag kan ju förklara ändå.

Först och främst måste jag understryka att jag inte rekommenderar någon att göra den här tekniken bara efter att ha läst min beskrivning. Den är väldigt kraftfull och bör kopplas ihop med Kriyas, asanas och bandas.

Du börjar med att gå upp på morgonen och kokar upp en liter vatten i vattenkokaren. Sedan blandar du ca en del hett vatten med två delar kallt i en stor tillbringare (minst en liter). Kontrollera att vattnet är precis kroppstempererat. Sätt dig sedan i ordentlig hukställning med tillbringaren och ett glas och börja drick. Drick minst en liter vatten och detta på ganska kort tid, ungefär fem minuter. När du känner att du börjar må lite illa är din magsäck full.

Sen ställer du dig upp och gör en mycket enkel version av Uddiyana Banda. Med den övningen skvalpar du runt vattnet i din magsäck och sköljer den. Detta tar också ungefär fem minuter.

Nu kommer det roliga! Du går in på toaletten (eller tar en hink) och spyr upp alltsammans. Beroende på vilken dosha du är så kommer du ha väldigt skummig, slemmigt eller mycket syra i vattnet.


När jag blev initierad i den här tekniken för två år sedan tog jag en tapas och gjorde den varje morgon i 49 dagar. Traditionen säger att om man en gång ha gjort den i 49 dagar behöver man sedan bara göra det vid behov under resten av sitt liv. Jag tyckte den var väldigt skön och renande och har vid tillfälle initierat ett par andra aspiranter. Mot slutet av tapasen började jag få upp svarta alg-liknande avlagringar från insidan av min magsäck som äntligen släppt taget, så det finns en stor poäng att göra det så länge.

Detta är ju en form av tarmsköljning, fast du bara rensar övre delen av systemet. Det finns yogiska tarmsköljning då du också använder dig av kroppstempererat vatten, fast då med rätt koncentration av salt i.

Om ni har några frågor om det här, shoot.

Gissa fem gånger hur min kropp känns idag

Det här lärde jag mig i lördags. Detta efter en timmes hatha yoga. Och kvällen avslutades med tre timmars intensiv dans.

Den tibetanska yogan var fantastisk, om ni får möjlighet att testa, gör det! Var också beredd på eventuell träningsvärk deluxe.

lördag 10 mars 2012

För att jag är värd det

Idag; yoga och föreläsningar hela dagen på min yogaskola vilket också innebär Malmöhäng. Indiskt till middag. Öl på Möllan. Spelning på Simpan. Eco-rave.
Fridens!

Till Kristina (Livet runt 3...5)

Böcker att läsa:

- Samtal med Gud av Neale Donald Walsh
- Crystal Children av Doreen Virtue
- Earth Angels av Doreen Virtue
- Något av Eckhart Tolle

...fyller på i dagarna. Men fortsätt läsa!

fredag 9 mars 2012

Tipsitipsi

Ni vet när man råkat koka alldeles för mycket råris? Och sedan sparar det i en burk i kylen men inte riktigt vet vad man ska göra med det?

Jag har lösningen!

- Hacka massor av frukt. Typ apelsin, banan, kiwi, äpplen, päron...Ja, ungefär alla frukter går bra.
- Lägg frukterna och riset i en stor skål. Tillsätt önskad mängd neutral yogurt. Krydda med vanilj/kanel/kardemumma.

Detta kallas morgonmums. Och är fantastiskt.

tisdag 6 mars 2012

13. In your bag


Det närmaste jag har för tillfället, tycker inte att skötväskan räknas. I min yogaväska finns yogamatta, en liten filt, handledsvärmare, rökelse, visitkort, bok om yogans anatomi, närvarolista och självklart plånbok mobil nycklar. Helst också läppbalsam, vatten och en frukt.

Måla måla varje fredag

...kanske är det så att jag faktiskt kommer dra fram penslar och duk och grunda den där tavlan jag velat måla i en evighet. Det finns en stor stor chans. Det känns faktiskt ganska perfekt att göra det precis innan babysim, då får jag ju en automatisk rengöring efteråt.

Måla!

söndag 4 mars 2012

Det Nya Livet IV

Ni undrar säkert hur det gick med det där Nya Livet, det var länge sedan det hördes något om det.

Jodå, det går framåt kan jag berätta. Den första halvan av februari testade vi (Mannen) stenåldersdiet. Sen insåg vi lite att det inte var vår grej. Sen åkte vi till mina föräldrar och då släppte jag helt på alla matregler som sig bör. Istället såg jag till att promenera ordentligt varje dag.

Nu planerar vi mars stora happening; fastan. Det kommer bli första gången jag gör det ordentligt och jag ser fram emot det. Så om ungefär tio dagar ska det börjas trappas ner och sedan fasta i tre-fem dagar och sedan trappas upp igen. Fram tills dess har jag det bara gott.

Lite tacksamhet på den

Hörrni, det här med att jag en gång i veckan får betalt för att göra yoga? Och att det varje gång är fullt med folk? Och att det hela tiden kommer nya? Och att folk pratar så gott om mina pass vitt och brett att det till slut kommer tillbaka till mig?

Här snackar vi välsignelse deluxe.

lördag 3 mars 2012

Sånt jag gör

- Eldar. Pinnar, löv, grenar, klipp, skräp och bös. Alltså inte skräp skräp, utan bara visset ledset man hittar i trädgården.

- Vilket är resultatet av att jag klipper, plockar, rafsar, krattar och plockar upp.

- Vilket innebär att jag är ute ungefär hela tiden.

- Grillar korv. Matar Mumsan med det. (sojakorv)

- Gör solhälsningen varje morgon. Och igår gjorde jag spy-tekniken. Magsäckssköljning for the win!




Ja. Lite allt möjligt sådär.