Kanske min sämsta gren

Om dejting vore en tävling så finns det en del grenar jag är jävligt bra på. Som att ta första steget. Flörta. Första dejten. Minnas detaljer och överraska med personens favoriträtt/-film/-choklad/-sexuella lek. Dessutom är jag snäll. Sen finns det grenar där jag inte alls är i mitt esse. Som den där pausen mellan den första dejten och den fortfarande potentiella andra. Vad gör man? Kör på? Leker svårfångad? Pausar? Dansar? Konstigt nog känns andra steget svårare än det första.