Jag upplever att jag har väldigt svårt att faktiskt beskriva min och Mannens relation. Antingen låter det väldigt klyschigt, romantiskt och puttinuttigt. Eller så låter det bara hemskt och problemfyllt. Ibland ser jag hur folk tror att jag är den stackars kvinnan som blir förd bakom ljuset av sin man, fast jag oftast ser saker tydligare än vad han gör. Just nu känns det viktigt för mig att faktiskt reda ut vad vårt förhållande är baserat på (jag kommer till varför det är viktigt).
1. Från första stund har vi varit överens om att ha ett 'öppet förhållande'. För oss betyder det att om man vill och träffar någon som det uppstår något fint med så ska man få uppleva det. Nyckelorden här är att man ska vilja det, det är inget man letar efter och det handlar om något som är sunt, harmoniskt och lustfyllt. Det här har hittills inte alltid fungerat så som det var tänkt, men det är trial and error som gäller.
2. Vår gemensamma andliga vision. Inget binder oss samman mer än detta. Vi pratar dagligen om resonanser, tekniker, attityder, tekniker, sublimering, energier, andar, tarot osv. Det är svårt att sätta ord på hur mycket detta tillför och att det andliga perspektivet ingår i allt. Vi tror att allt har en större mening, och det är denna gemensamma inställning som gör att problem och utmaningar inte tar överhanden.
3. Skillnad på sak och person. Jag kan älska Mannen, även om jag inte älskar allt det han gör.
4. Vår gemensamma dröm. Från början har vi haft en dröm om att bygga upp en verksamhet, och det är det vi jobbat för hela tiden. Alla beslut fattas utifrån den här visionen.
5. Även om vi träffar andra är det du och jag.
Jag vet inte riktigt vad som har utlöst det, men på senare tid har saker verkligen börjat falla på plats. Först gick vi den där tantriska workshopen, sen börjar det spira något mellan mig och psykologen och i helgen hade Mannen sex med en tjej vi trippade med, med min välsignelse. Allt det här har bara fört oss närmare och närmare varandra och jag ser mycket fram emot vad den här sommaren kommer erbjuda. Och att vara här nu, och att allt faktiskt funkar som som vi vill, det är verkligen värt alla bakslag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar