För det första så vill jag klargöra att jag tror.
Sen brukar det jag tror på utvecklas.
Jag uppfostrades i en kristen miljö, och hängde ganska mycket i kyrkan. Det var inget fel med det, men jag kände någonstans att jag trodde på mer än det. Långt innan jag hade något sammanhang hade jag långa teorier om hur Big Bang och evolutionen var skapelser av gud och inte någon slags motsats. Jag såg bibeln som en fin hög med liknelser och exempel.
Våren 2008 vaknade jag och det med besked. Det var boken 'Samtal med Gud' av Neale Donald Walsh som öppnade mina ögon. Där stod liksom allt jag tänkt och känt och trott men aldrig satt ord på. Däri och i den begynnande relationen med Mannen expanderade min värld i rasande fart. På bara några veckor upptäckte jag mina chakran, började meditera regelbundet, gjorde för evigt slut med viss ovanor och tog det sista steget in i att verkligen ta ansvar för mitt liv. Jag såg allt med nya ögon och det fick mig att älska världen. Jag såg allt med nya ögon och slukade varenda bok om andlighet jag kom åt. Jag upptäckte mina helande förmågor och började resan in i mig själv.
Jag tror på kärlek. Jag tror på att vi alla valt och ständigt väljer den verklighet vi lever i. Jag tror på att vi hör ihop, vi är alla ett. Jag tror på att vara förändringen. Jag tror på utveckling och transformation. Jag tror på att vi ska hjälpa varandra. Jag tror att var och en har sin egen sanning och sin egen väg att gå. Jag tror på energifält och på allt det där man inte riktigt ser först, men som alla känner (och kallar det för 'stämning' eller 'kemi'). Jag tror på reinkarnation. Jag tror att allt har en mening och ett syfte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar