Jag vet dock att det inte finns ett spår kvar av mannen jag en gång älskade så uppriktigt och frimodigt. Och för sex månader sedan hade jag kunnat gå ed på att om vi skulle separera skulle det aldrig någonsin gå till såhär. För jag var övertygad om att vi alltid skulle vara vänner. Men vad är det man säger...med sådana vänner behöver man inga fiender?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar