1. Är kass på att äta bra. Glömmer bort. Tar en frukt. Glömmer bort. Tar en glass. Osv osv. Inte bra när man tex ammar, tränar och försöker må bra i största allmänhet.
2. Äter massor av samma sak. För efter ett tag kommer jag på att det bästa sättet (efter att bjuda folk på middag) att få mig att äta är om det alltid finns någon form av mat klar. Just nu kokar jag enorma mängder quinoa, och kommer leva på det och grönsaker en stund.
3. Förvånar mig själv genom att inte bara göra ingenting (som jag är expert på) utan vara mycket bra på att aktivera mig. Förutom att hålla efter disk och tvätt och plock och packning gör jag traderapaket, läser, skriver, planerar målningar och inredning.
Känner mig i största allmänhet (efter första fem dagarna själv) lite som när man tar de första stegen ner i vattnet en varm sommardag. Man vet att det egentligen inte är kallt och att det kommer vara skönt så fort man doppad sig och ändå...är det jäkligt tufft. Och det liksom ilar av någon skräckblandad förtjusning. För som sagt, det är ju inte jag som förlorar något på den här situationen. Och det är inte jag som måste leva med att ha gjort massor av människor illa. Och det är inte jag som väljer bort min familj. Så kom an bara, singelskapet! Dig var jag jävligt bra kompis med en gång i tiden!
Men pepp pepp! Och bra liknelse. Du är stark och fantastisk. Kram!
SvaraRaderaAnna Granström.