Nej, det är inte bara tomt och trött. Det är förbannad och ledsen och besviken också. Men jag orkar liksom inte ta tag i det. Vi har pratat så himla mycket och det är samma tugg. Men ändå. Varje gång han faktiskt berättar vad han gjort får jag liksom lite andnöd. Någonstans viner tanken genom mitt huvud att det inte är sant. Det är för absurt.
Det värsta är att jag inte tror honom längre. Jag tror inte på att han kan hålla sig ifrån det, inte in the long run. Ändå skulle jag vilja kunna hjälpa.
Hur lever man med någon utan sex?
För jag orkar inte med något som har med sex att göra.
Och kanske ännu värre, jag blir bara mer och mer avtänd på män. Det var så länge sedan jag hade riktigt bra sex med en tjej och det är fan det enda jag fantiserar om nuförtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar