Herrejösses och alla gudinnor och älsvor, vilka dagar detta är. Är lycklig över att det är måndag och någotsånär vardag för hjälp vad jag behöver det. Lite jord under fötterna och något som är lite förutsägbart. Och en liten liten paus från alla dessa män som dansar runt mig i tid och otid. I lek och olek. Jag är i en tid av överflöd, inget görs med måtta. Jag dricker alldeles för mycket både kaffe och alkohol. Jag röker alldeles för mycket cigg, och gör jag inte det så snusar jag. Jag äter antingen ingenting eller alldeles för mycket på en gång. Jag sover antingen inget alls (utan dansar genom äng och skog och vägar genom Sverige, hånglar och flörtar och ligger och badar i sjö och springer backe upp och backe ner) eller ungefär ett dygn i sträck.
Jag försöker öva på närvaron, men även i detta pendlar jag mellan att vilja spola fram tiden för att se hur det går eller spola tillbaka och återuppleva det som precis hänt. Alla mellanpassager gör mig rastlös och nervös och jag andas andas andas och försöker hitta balansen. Och faktiskt jobba lite. Skriva. Spela. Städa. Hänga med mina barn och inte ha huvudet i molnen när jag gör det.
Denna dag. Ett andetag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar