Landade hos mina föräldrar igår. Gjorde dock misstaget att köra hela vägen på 35 mil utan att stanna. Det, ihop med att jag reagerar sjukt fysiskt på hela den här situationen, gör att jag nu är ett vrak. Öm, trötttrötttrött, yr, seg och känslig för allt. Äter, men har ingen aptit på så sätt att jag verkligen måste påminna mig om att äta för att inte må ännu sämre. När jag väl äter är det gott. Hade jag inte varit gravid hade jag tagit detta som startskottet på en fasta, men nu måste jag verkligen tanka på med mat ytterst regelbundet.
Önskar av hela mitt hjärta att finna en vettig lösning, en tydlig väg framåt. Just nu är allt bara en grå gröt och jag orkar verkligen inte tänka på något längre fram i tiden än en månad. Och vad jag vet är ju att detta är inte löst på en månad. Vad nu löst innebär?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar