Insikt

Du blir vad du älskar

Checklista; hur du vet om du är i ett spirituellt förhållande

- intensiva tillstånd ökar över tid
- huvudfokus ligger på utveckling
- ni omfamnar alla aspekter av livet, ignorerar inte världsliga detaljer eller obehagliga saker
- ständig rörelse, inspirerade, klagar inte på hur saker är utan gör det allra mesta med det livet ger
- inre säkerhet
- allt som händer är viktigt och ses som ett tillfälle att lära sig
- finner ständigt lösningar tillsammans eller var för sig. Inget behov av att vänta på den andra, båda parterna tar eget ansvar
- allt är en manifestation av lagen om polarisering; attraktion. Uppmärksamhet på den polariserande dynamiken
- är i bra andlig form, är alltid 'på', stabilitet, fullt av energi, lekfullhet, ett väldigt levande förhållande.

Ett spirituellt par som aktivt och medvetet arbetar med sexuell kontinens, polarisering och har intentionen att utvecklas märks alltid. Deras energi och kraft inspirerar andra.

Storm

De senaste veckorna har vi grälat mycket. Jag har grälat. Skrikit. Tryckt tryckt tryckt på alla knappar jag kommit åt. Tryckt hårt. Pressat. Sen har stormen bedarrat. Tystnaden efteråt är fullkomlig. Bedövande. Och i det uppstår tillfällen då vi verkligen möts och hittar tillbaka. Men så har minsta sak tänt min ilska igen. Och jag har släppt efter, släppt ut. Ut med allt.

Transformation är sällan smidig. Längtan och intuitionen att komma framåt, vidare, uppåt är stark. Det är en egen kraft. Gräl har en tendens att bli abstrakta och jag försöker hela tiden (efteråt när vi faktiskt pratar) att konkretisera. Göra fysiska praktiska förändringar. Det hjälper. Det är något att hålla fast vid när stormen tar tag på nytt.

Att hitta hem

Det bor tydligen en liten rastlös person i mig. Det är märkligt att jag inte upptäckt det innan. Den där personen är inte bara rastlös utan ganska rotlös också. Jag har inget 'hem' dit jag ständigt återvänder. Jag har platsen där jag växte upp, men varken är född på eller har släkt. Platsen mina föräldrar bor på nu, där jag inte växte upp men bodde några år. Malmö. Älskade stad. Och huset vi bor i nu. Men inget är så som jag föreställer mig att ett hemma är. Där man vet att man kommer ifrån och alltid kan återvända.

I det här blir framtiden lite svårare än vad jag tidigare trott. För innan har jag ju varit övertygad om att jag på kunde och ville sätta ner mina bopålar djup och stanna länge. Nu vet jag inte längre. Och i all dimma den sista tiden är vi äntligen helt överens om en sak; vi håller oss öppna. Är det meningen att vi ska bo någon annanstans kommer det visa sig. Då agerar vi. Lite mer Taoism.

Torsdagsnöje

Jag passar på att vara husmor när det inte är sol ute. Receptet sa att det skulle bli runt 36 bullar. Det blev närmare 60. Hur gick det till? Sen skulle jag vara mycket tacksam för era bästa bullbakstips. Det här är inte min starkaste gren.

Livet

Om jag bortser från den här aspekten så måste jag säga att livet är väldigt bra nu. Arbetet med Kali fungerar - förutom att en relation sållades bort ganska bryskt så har inget omvälvande hänt. Jag känner mig tvärtom väldigt lycklig och harmonisk. Ibland kan jag dock känna att någon vi känner kommer dö under den här perioden. En av de största poängerna med att arbeta med Kali är att övervinna sin rädsla för döden och därigenom leva mer. Och för att övervinna något behöver man ju möta det.

Vi pratar en del om framtiden. Vart vi ska bo. Hur vi ska leva. Vad vi ska göra. Jag håller på att lista ut hur mitt arbete ska se ut - jag ska skapa ett helt nytt yrke. För jag tror inte att det jag vill göra finns. Under tiden ska vi ha fler barn. Och jag önskar mig en älskarinna, tack så mycket. Och fler djur.

Så just nu tänker jag en hel del. På hur det är och hur det ska bli. På sommaren och resten av livet. Och på att allt är precis som det ska vara.

Sömnyoga

På workshopen häromdagen fick bland annat göra Yoga Nidra, sömnyoga. Det är en djupmeditation som är skrämmande effektiv och för det mesta så somnar man. Eller, för det mesta somnar jag när jag gör den.

Men det var annorlunda nu. För det första hade vi ju pratat så mycket om sömn och drömmar att så fort jag började glida in i det första sömnstadiet så frågade jag mig själv är jag vaken nu? Bara frågan gjorde ju att jag inte somnade och istället sjönk djupare in i mediationen.

Mot slutet började jag märka effekterna rejält. Hela mitt chakrasystem var fullt aktiverat och min kropp vibrerade av energi. Kraftigast var det på baksidan av kroppen - som vilade tungt mot golvet. Det vibrerade och pirrade och pulserade och det kändes nästan som jag lyfte från golvet. Eller sjönk in i det.

Efteråt insåg jag att jag var långt bort - högt upp. Hela min varelse var på en annan frekvens, ungefär som när jag landar efter en tripp. Tanken var att vi skulle äta lunch men jag kunde inte få ner en bit. Mat är ju jord och i det tillståndet skulle det bara dragit ner mig. Och jag ville inte ner så fort.

Yoga Nidra. Rekommenderas.

Lucid Dreams

Igår var jag på en workshop som med namnet The Art of Lucid Dreaming. Det handlar i korthet om att vara medveten att man drömmer. Lucid dreams är något vi ibland har spontant men är även något vi kan träna oss till. Vid en hög grad av medvetenhet kan man t.ex kommunicera med sina drömkaraktärer och därigenom kommunicera med sitt undermedvetna. Detta kan lösa upp knutar och blockeringar som ger effekt även i vårt vakna liv.

Det var en otroligt intressant och intensiv dag och efter ett tag så blev det lite overkligt alltsammans. Vi pratade om drömmar som om det var 'verkligt' och gränserna mellan verkligt och medvetet liksom suddades ut lite.

Ett första steg i att uppnå klardrömmar är att börja arbeta med att minnas sina drömmar. Ett knep är att innan du rör på dig gå igenom drömmen i ditt huvud flera gånger och sedan skriver du ner den. Ha block och penna bredvid sängen. Skriv helst ner drömmen med en gång. Om detta inte går så har du redan 'fäst' drömmen i ditt medvetande genom att gå igenom den så du kan även göra det senare under dagen.

Happy dreaming!

Klicket

Mannen har en kompis på besök. En kompis som är generös, pålitlig, snäll mot Grisen och fin mot Lilla M. Men jag kan inte med honom. Alls. Och ni vet hur det ibland bara klickar med någon helt oväntad? Här är samma sak fast tvärtom. Vi klickar inte alls utan synbar anledning.

Den egna dagen

När skrutten var lite tog vi med henne på yogan varje vecka. Men så blev hon ju större och krävde allt mer uppmärksamhet och är mycket mer livlig. Så vi har infört ett varannan vecka-system.

Varannan vecka stannar jag hemma med Lilla M och Mannen få åka in till Malmö och får om han vill hela dagen till sitt förfogande.
Varannan vecka åker jag in och lämnar familjen hemma.

Detta har så många fördelar att det inte är klokt. Bara det att ha två hela dagar i månaden då man får göra vad man vill är underbart. Sen för den som är hemma att få ha lite egentid där. Ja. Hittills är det bara bra.

Och denna veckan är min vecka. Jag ska gå på loppis, luncha med en kompis, handla mat, yoga och shaktigrupp. Ah! Got to go!