Jag är lycklig. Jag är upp över öronen förälskad. Jag har många fina relationer. Jag arbetar med det jag är menad att göra. Jag har ett hem jag trivs i. Jag känner mig fri. Jag känner mig rik.
Och för allt detta väljer jag bort intriger. Jag väljer bort att snacka skit. Jag väljer bort att tänka illa om mig själv. Jag väljer bort drama. Jag väljer bort avundsjuka. Och jag väljer bort svartsjuka.
Det finns säkert hundra olika metoder att göra dessa val. Mina är att centrera i mitt hjärta, andas djupt och tänka rationellt. Är jag känslomässig så får jag vara det fullt ut en liten stund och sedan visualiserar jag hur jag vill ha det, hur jag vill känna. Och så flyttar jag in i den bilden och lever i den tills det är verklighet. Ibland tar den processen mindre än en dag. Ibland flera år.
Men det betyder att jag alltid vet att jag inget har att dölja. Inget att skämmas för. Det kan låta mjukt och fluffigt att leva ett kärleksfullt hippie-liv. Och det kan det absolut vara, men för att komma dit, att våga leva i ren kärlek; det kräver mod. Och styrka. Att se hela sig själv, objektivt. Att välja. Vem vill jag vara?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar