Det var länge sedan en måndag faktiskt kändes som en måndag för mig. Men efter den här sagolika helgen är det lite vemodigt att landa i vardag. För det mesta lyckas jag glömma hur mycket jag saknar Malmö och den aktiva känslan jag får i kroppen när jag är där. Det motverkar mina mycket starka lathetstendenser och tvingar iväg mig. På ett bra sätt.
Jag tänker att jag vill ha mitt ställe och verksamhet här ute. Och så vill ha ha ett litet krypin i stan - gärna något man delar med andra här ute. Det gör det fullt möjligt att ta del av staden (nöje, utbildningar, jobb, puls, vänner, happenings) utan att behöva försaka livet på landet. Så att...det tänkte jag fixa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar