Plötsligt händer det

Jag har de senaste två åren velat ha en katt till. Först bodde vi i liten lägenhet i Malmö. Sen bodde vi på gård på landet med många (3) andra katter. Grisen tyckte inte om det. Alls. Men så tänkte jag att det ju var vuxna katter, och på deras revir dessutom. Så en kattunge?
Vi flyttade till huset och fick äran att ta hand om Solen en vuxen katt som var lite mellan hem, med dealen att om det fungerade med katterna så skulle vi behålla henne. Efter tolv veckor fick vi inse att loppet var kört. Tilläggas ska väl även att Mannen inte varit så förtjust i tanken på fler djur än. När vi pratat om det har vi kommit överens om att när ett djur kommer till oss, då är det rätt.

Så i fredags var jag hos grannen och lånade lite internet. När jag kommer ut i köket efter uträttat ärende står grannen med en liten pipande hårboll i händerna. Va? Vad? Hur? Han berättar att någon som var ute och promenerade hade hittat den vid vägkanten precis utanför huset. Den lilla kattungen luktade stall - och det är minst tre kilometer till det närmaste. Så fort jag tog den i mina händer började den spinna och nästla sig in i mitt hår.

Och nu ligger den i sin lilla korg och sover. Ungefär 5 veckor gammal. Vi flaskmatar den och försöker lära den gå på lådan. Och Grisen? Ja. Första dygnet var hon jättesnäll mot den, låg i samma korg och värmde den, tvättade och visade vart lådan var. Men sen blev hon jättesotis. Nu är det lite svajigt men jag tror att det löser sig.
Den stora frågan är mest vad kattungen ska heta.