måndag 12 oktober 2015

Ett tackbrev till mina män

Ni har varit en stor del av mitt liv de senaste åren. Ni är ganska många, vissa av er har jag utvecklat en fin vänskapsrelation till och har kontakt med ofta. Vissa har jag bara träffat någon gång. I vilket fall så vill jag tacka er alla. Ni har, var och en, lärt mig många viktiga saker om mig själv. Hjälpt mig framåt.
Tack för att ni lärt mig kommunicera vad jag behöver.
Tack för att jag fått öva på att vara närvarande i mina känslor.
Tack för att jag fått leka.
Tack för att ni visat mig, i era olikheter, hur många sätt det finns att skapa kontakt på.
Tack för att jag fått älska utan hejd.
Tack för att ni utmanat mig. 
Tack.

För utan allt detta, alla er, hade jag inte varit redo för det jag nu upplever. De första självande andetagen i en relation. Jag är ihop med en man som är kär i mig. Jag frågade chans på ICAs parkering; och detta är så nytt och ovan. Hans armar om mig och klumpen i hjärtat och jag är så tacksam. Att jag var redo.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar