Lite skav

Ikväll håller vi (egentligen Mannen) andlig samtalscirkel för tredje gången. Jag har inte varit med innan och om det inte vore så att vi är hemma hos oss ikväll skulle hoppa över det. För jag känner mig så kluven till det här att i grupp prata om...ja, vaddå? Dela med sig av erfarenheter antar jag. Kunna lufta saker som man funderar på. Och jag ser ju att om man inte redan har befintligt både äktenskap och stor gemenskap där andar, medialitet, chakran, psychadelier, ceremonier och spirituella upplevelser är standardsamtal vid varje middag, fika och umgänge, ja då förstår jag att behovet måste vara otroligt stort att få prata. Jag har inte det behovet och jag tror också det är varför jag skriver så lite om det.

Att tillkalla änglar, läsa människors energier, få budskap från andra dimensioner, prata med andar, rena rum och tankar, vara medveten om resonanser - är min vardag. Det är borsta tänderna, laga mat och ge katterna mat. Inte alltid något man ens tänker på att man gör.

Dessutom är jag en Guide. Det är inte så naturligt för mig att ha ett samtal på många personer och vara jämbördig. Men oftast brukar det vara trevligt och behagligt, jag kommer inte lida. Men ändå finns det en känsla av att vara en alien i sådana här sammanhang.

Ännu mer ändrade planer

Idag var planen att jag skulle lämna pluttan på dagis och sen ila ner till Ystad för möte med kurator och sjukgymnast, inte hinna äta lunch, åka tillbaka och plocka upp henne igen, hem och agera lektant tills pappan kommer hem. I min värld en fullspäckad dag.

Så blev mina möten inställda och så vips! flera timmar för mig själv. Vila, dricka te, äta varm lunch, se en Woody Allen och kurera mig i största allmänhet. Nu känner jag mig lugn och laddad att ta mig an eftermiddagen.

Jag får precis det jag behöver. Hela tiden.

Tacksam

Tackar hela universum att vår dotter fått sin fars immunförsvar. Mitt är verkligen inget att stoltsera med.

Är också mycket tacksam över att jag trots allt har tid att vara sjuk. Inga möten, inga måsten, inget jobb (förutom yogan) och det är bara strösslet som får stryka på foten. Som att baka, pyssla, rensa och städa. Och det kan jag faktiskt gör sen.

Nu ska jag sova, för tredje gången idag.

Helgen inställd

Pga öroninflammation.

Och både kvinnan i sjukvårdupplysningen i natt, sköterskan på vårdcentralen i morse och läkaren i förmiddags undrade familjärt;

Är du ett öronbarn?



Och jag som alltid trott att betoningen låg på barn, och att jag skulle växa ifrån det. Nehenej.

Inspiration

Som om hon läst mina tankar tog Milea med sig Femtio nyanser av honom till mig. Kunde inte hejda mig utan läser ett hundratal sidor samma kväll. Dagen efter berättar Milea för Mannen att om jag nu vill ligga hela tiden, så beror det på boken.

Och ja, hormoner, boken, men sugen är jag allt.

Here we go again

Gissa vem som fick ont i halsen igår kväll? Och vem som har legat som en klubbad säl hela dagen?

Så för ovanlighetens skull tar jag Alvedon, kan jang, tjing tjong och allt vad det heter för jag orkar verkligen inte vara sjuk. Dessutom kommer Milea imorgon, då kan jag inte vara sjuk.

Lufthål

Bloggen är det enda stället där jag kommit ut med att vi ska ha barn. Har berättat det för en handfull vänner och familj men väntar lite med Facebook och instagram och så.

Därför är det ju bara här som jag kan lufta mig lite. Som att jag idag varit så illamående och aptitlös att jag ätit ett äpple, tre körsbärstomater samt lite lakrits. Och att det är mycket frustrerande att vara ganska pigg på kvällen och tänka; Imorgon, då ska jag laga ordentlig mat/ta med Mumsan på utflykt/städa pannrummet/träna! Sen så vaknar jag upp och känner mig som en inkapabel hög fram till sex på kvällen.

Ändå är jag jäkligt nöjd med livet. Vi kunde haft pengar nog att kunna betala räkningar för, men annars är allt helt perfekt.

Just det

Idag äter jag lunch med Psykologen. Första gången vi ses sen i juli. Ska bli intressant.

Drömmar

Inatt drömde jag att jag hittade massor av pengar i min plånbok. Hoppas det är en sanndröm.

Så drömde jag att jag badade i en pool och snugglade med Hanna, inte Stiffy! Det var trevligt, men det räcker att det är en dröm.

Sen så drömde jag att Mannen träffade en annan och begärde skilsmässa. Det konstigaste var att ingen blev förvånad! Hoppas detta verkligen bara är glömd oro som ger sig till känna.

Så hur kommer det sig att man ska vara utvilad när man vaknar?

Min kropp är ett tempel, eller hur det nu är

Jag röker inte, snusar inte, dricker inte kaffe och alkohol, köper inte kvälls- och veckotidningar, äter mycket vegetariskt och ekologiskt, dricker sällan läsk och äter ännu mer sällan snabbmat. Har ingen tv och är mycket selektiv med vilka serier, filmer och böcker jag inmundigar. Äter nästan aldrig smågodis.

Och så tänker jag att vilken tråkig och helylle person jag låter som. Som inte förorenar mig själv. Och det jag har kvar är choklad, lakrits, någon enstaka chips och sånt jag bakar själv. Och då måste jag tycka att det är helt okej. För jag vill ju inte bli tråkig. Och om choklad håller mig lite lagom syndig, då tar jag gärna en bit till.





(vill förtydliga att jag i allra högsta grad upplever psychadelier som renande och uppbyggande men att jag förstår att det i många andras ögon skulle ses som 'knark'. Sen har vi ju cannabis, som jag inte helt försonat mig med...)

Det finaste i världen

Min unge pratar nu och hon vill kommunicera hela tiden. Berätta om allt hon ser och allt hon gör. Hon undersöker abstrakta begrepp som att vara ledsen eller mätt. Ledsen är man i ögat och mätt är man i magen.

Igår kväll visade jag henne stjärnhimlen och det var en så stor upplevelse att hon inte kunde prata om något annat imorse.

Hon älskar hallon och böcker. Hon vill måla på allt. Hon härmar allt man göt och säger, en liten papegoja. Hon tycker om att dansa och duscha. Hon skämtar och skrattar och vill vara nära alltid.

Min. Vår. Den finaste.

Sånt jag gör

- bakar kanelbullar med min unge och är blown away över hur duktig hon är. Borde dock skaffa en sån där liten kavel till barn (födelsedagspresent?).

- planerar hela hösten med min man. Hela hösten. Är vi galna?

- bäddar rent och vädrar ut efter en veckas sjuklighet. Skönt.

- tänder en jäklans massa ljus. Inte för att det är mysigt, utan för att vi inte har råd att sätta på elementen och jag hatar att frysa.

Typ såhär;

(jag menar, om man bland alla medhåll faktiskt skulle svara så skulle man ju låta som världens mest humorbifriade pain in the ass, fast man svarar på frågan)

Eller?

Om man visar en bild på sitt stökiga kylskåp och undrar 'är det bara hos mig det ser ut såhär?' så vill man väl inte ha svaret;

Ja, mitt kylskåp är alltid rent, alla glasburkar på en hylla, ägg och pålägg på en annan, salladsgrönsaker i ena lådan, rotfrukter i den andra och allt öppnat längst fram och allt som är nytt längst bak. Samtliga rester finns i stapelbara burkar med lock och allt rensas regelbundet.

Åh Gud

Att precis när man tror att förkylningen håller på att gå över få feber och kräkas är så tråkigt och jobbigt att jag gråter. Särskilt när det är precis innan en planerad utflykt till Göteborg, Mannen och jag, med bröllop och sova hos Milea troligen blir inställd.

Jag försöker att övertala resten av familjen att om jag är bättre imorgon kan vi åka ändå. Vet ej om jag lyckats.

En liten seger

Jag har ju en förkärlek för gamla svartvita filmer. Just nu är jag inne på Ingrid Bergman.

Mannen delar inte riktigt min förtjusning och gick med på att se The Visit. Den var så bra att han gick med på att se fler. Nu har vi kisspaus innan det är dags för Under Capricorn, Hitchcock regisserar. Yes!